Leksand är tillbaka!!

I går var det fest i Leksand. Och då menar jag hela byn var på tårna och festade som om det inte fanns någon morgondag. En underbar syn och jag måste säga att det är ett stort minne för livet. Det var nämligen hockypuckjagar tävling på byn i går och Leksands IF behövde en ynka poäng för att ta klivet upp i Elitserien och det var ingen tvekan om saken att de skulle klara av det. Jag är som alltid nervös men i tredje perioden släppte spänningarna och jag insåg att det skulle gå vägen. 

Glädjen var total och spelarna stormade isen innan slutsignalen ljöd, domarna hade inget att sätta emot. Sen startade firandet. Ojojoj. Vilken fest.  

Till och med fröken fällde några tårar. En del var säkerligen gravidhormonernas talan men den andra delen var glädje över att allt kämpande har tagit dem till målet. Spelare, ledare och såklart alla fansen som hängt med i vått och torrt. Men nu är de åter där de hör hemma. Elitserien 2013/2014. Nästa mål jag hört ryktas om är SM-guld 2019, härligt med visioner och med den envisheten som finns hos alla dessa tokiga masar kan man inte annat än att tro på att det kommer att gå vägen. Oavsett vad så är svenska folkets lag hemma i den serien där de ska vara. 

finsällskap innan match av godingen Emma som var klädd i bästa bodyn

pojkarna uppradade, euforiska och säkerligen en aningen chockade...

och 7650 fansen fick såklart också ner på isen och fira!!

Föräldragruppsträff 3.

Ja. Vi träffades en tredje gång med föräldragruppen och ämnet för dagen var förlossning. I stora drag. Och jisses. Ska man genomleva detta på riktigt. Tur att det kommer en riktigt fin belöning efter allt kämpande. En riktig skatt.

Vi fick i alla fall börja med att kika på en film där vi fick följa med två par på deras respektive förlossningar. Spännande att se och självklart satte det i gång en hel del tankar hos mig personligen. Behandlade även ämnet smärtlindring och vad som finns att välja på. Inte helt lätt att välja må jag säga och jag tror att vi kommer att ta det som det kommer. En del rekommenderar att skriva ett förlossningsbrev men jag vet inte ens vad jag ska printa ner vilket gör att jag i stället läser på så gott jag kan och sedan litar på barnmorskornas erfarenhet. Det är deras jobb och de kan sin sak. Så vitt jag hört blir man väldigt väl omhändertagen på BB i Falun så förhoppningen är att jag får uppleva detsamma.

Under föräldragruppsträffen pratade barnmorskan Anna också om ämnet. En hel del och det var mycket info att ta in. Nästan lite för mycket. Men absolut nyttigt. Kan inte påstå att frågorna haglade från oss blivande föräldrar. Vi kände oss nog en aningens vilsna.

Som avslutning kom vår barnmorska Eleonora in och pratade om Mindfulness. Hon har tidigare arbetat på förlossningen och är utbildad inom ämnet och det var något som fångade mitt intresse. Att andas rätt gör så mycket och jag vet att jag har lätt för att spänna mig och hålla andan. Vilket så klart är helt galet. Testade några övningar och det var otroligt skönt att känna skillnaden. 

Fick tips om en bok och den har jag precis fått hem med posten och kommer bli min läsning framöver. Blev även en cd att lyssna på då jag vet att både jag och sambon kan ha lite svårt med koncentrationen längre stunder när det gäller viktiga saker som ska läras in. Och det är något som poängterades flertalet gånger, att pappan är otroligt viktig under förlossningen. När värkarna är där ska han veta vad jag vill och kunna föra min talan gentemot barnmorskan. Så vi ska sätta oss ner och prata igenom hur vi känner och tycker här hemma. Det enda jag hittills sagt är väl att jag börjar känna rädsla men att allt löser sig. Och så är det ju. Bebis kommer ju ut, oavsett vad jag tycker, tänker och känner men desto mer negativa tankar desto längre tid kan det ta därmed är det viktigt att mentalt vara på rätt plan.

Vi har fyra veckor kvar till beräknad förlossning men det kan som sagt ske i natt, om en vecka eller om sex veckor. Det sker när det sker. Och det är vansinnigt spännande, vem är du där inne? ♥

bok och cd/bokus

Godmorgon och god natt(förmiddag).

Fröken tröttmössa här.

Vaknade runt fem-tiden och hade sedan svårt att somna om men trägen vinner och lyckades somna om och vakna runt sju. Hyfsat pigg. Men nu när jag suttit här i sängen och spanat lite bloggar, ätit frukost och myst med Essie så har tröttheten övermannat mig. Vad hände och varför? 

I alla fall så skiner solen ute så i dag vankas det en promenad och förhoppningsvis lite sol på snoken. Utemöblerna är på plats, blommor ska planteras, det ska bakas till frysen och en massa andra saker ska ordnas så planen nu är att slumra lite grann. Min kropp säger det åt mig och förhoppningsvis vaknar jag pigg och alert, redo att ta tag i de som jag vill ska avklaras i dag. Som att till exempel packa BB-väskan. Order från barnmorskan som vi var på besök hos i går. Och det är hon som innehar kunskapen så bäst att lyssna och lyda.

Så jag säger natti natti för en liten stund och återkommer lite senare under dagen.

Njut av ledigheten nu alla fina själar där ute ♥

Glad Påsk!!

Gult är inte fult.

Solen skiner ute och det är inte konstigt att man längtar till sommaren, såklart med en förhoppning om att den ska bli finare än förra årets som i stort sett regnade bort här i Leksand. Tror vi var den kommun som hade mest nederbörd då och jag lovar, det var grått i stort sett var dag. Tråkigt värre men hoppet lever och det vore helt fantastiskt att få en solsommar igen. Kanske till och med jag kan masa mig till stranden för att försöka färga min bleka kropp.

Men för att inte vara helt utesluten om, i fall, att det skulle bli en trälig repris så önskar jag mig en regnjacka. Vuxenpoängen haglar in då jag inte ägt någon sedan barnsben men nu känner jag att det är dags. Kommer bli många promenader med vagnen och sedan har jag ju såklart hundarna, en klok investering anser jag. Och i dag damp det ner ett nyhetsmail från Lager 157 och jag hittade rätt direkt. Detta är så jag. 

 regnjacka/bondelid

 Tydligen har jag trillat in i den gul period då jag dras mot allt i denna vackra kulören. Så varför inte pigga upp de tråkiga dagarna med lite färg. Dock ekar kontot tomt just nu men högst upp på önskelistan hamnade den i alla fall. 

Och 300:- är verkligen ett kanonpris så skynda fynda säger jag bara!!

Dagens val.

Lämnade hemmet denna morgonen med varma kläder. Då jag inte kan knäppa vinterjackan längre så gäller det att hålla sig varm om magen. Och förutom att skydda magen så fanns det såklart en baktanke inför en lång dag på jobbet. Detta var en otroligt mjuk och skön outfit som säkerligen kommer att användas snart igen. Väldigt snart.

tröja/ginatricot, treggings/glammom

klocka/cocoo

Magen i v.36(35+0)

♥

Tröttheten har mig i sitt onda grepp.

Tröttheten har slagit sina klor i mig. Jag skulle lätt kunna somna sittandes i nuläget. Sen om chefen skulle uppskatta det tror jag inte. Men jag är här och jag jobbar. Det börjar kännas att jag är i slutet av graviditeten och har fått order av min kära vän att det nu ska vilas. Okej att tvätta undan det sista och packa väskan men sen får det vara nog. Gissar att det kommer att bli svårt men jag kan inte enbart tänka på mig själv har jag börja förstå. Måste sköta den lille i magen också Sedan ska jag orka med en förlossning också. Det sägs att det ska vara som att springa ett maraton eller nåt liknande och bara den tanken skrämmer mig lite. Ett maraton. Det har liksom aldrig funnits med i mina tankebanor tidigare. Jobbigt värre.

I går målade jag klart lillsängen och det känns bra. Den har numera färgen "Karlsson vit" och är så fin så. Ska bli spännande att se hur slutresultatet blir när det är bäddat och klart. Något som jag inte riktigt vågar mig på ännu, har hört så mycket om att det ska betyda otur. Fröken nojjig är i farten igen, hon som är så rädd för att något ska gå snett. Var ni det också när ni väntade era små eller körde ni bara på som vanligt och lade alla tokiga tankar åt sidan? Kan ana att tröttheten har en del med detta att göra också, fantasin skenar i väg och man vet inte riktigt vad som är sant och inte. Drömmarna om nätterna känns så galet verkliga när man vaknar och det tar några minuter innan man insett sanningen. Ska ta ett snack med min käresta också få se vad han säger. Han brukar inte tro på skrönor på samma sätt som moi.

efter tvätt, före målning

I övrigt händer det inte så mycket. Vankas viktig hockeymatch i kväll. Förmodligen kommer jag sitta och gnaga på mina knogar för att jag är så nervös precis som jag gjorde i Västerås. Där slutade matchen som önskat men hur kvällens sextio lååååånga minuter kommer att kännas det återstår att se. Nerver finns det gott om i alla fall. Hela kontoret går som på nålar och vågar knappt nämna kvällens hockeypuckstävling. Kvalserien vänder i dag vilket betyder att vi möter Västerås på hemmaplan. Fem matcher kvar. Alldeles för många är min åsikt. 

Nu ska jag dock hoppa in i bilen och göra lite ärenden samt mata Lisa med lite glass. Stackarn ligger hemma och är sjukling. Inget passar väl så bra då som lite glass.

En dagens utan konstigheter.

Och kläder har jag på mig vareviga dag. Såklart. Men jag visar inte upp det så ofta. Och det är helt enkelt för att vissa dagar känns de lättare att fota av min smärta och smidiga kropp och vissa dagar "råkar" jag glömma det för att allt bara känns blääää. I fredags så valde jag att föreviga mitt val av kläder. Inga konstigheter men jag kände att jag ville bjuda på något.

kofta/lindex, linne/lindex, jeans/hm mama

Och magen befinner sig i v.35(34+3).

Sammanfattning av helgen. I korthet.

Men se där ja.

Då var det ny vecka igen och det betyder att en hel helg har sprungit förbi. En helg full med aktivitet från morgon till kväll vilket min stackars gravida kropp inte gillar i dag. Det kommer liksom lite på efterkälken. Den där molande tröttheten som liksom hänger över mig och ger mig en känsla av att ha feber som spökar. Foglossningarna som ilar i kroppen och gör att jag tänker mig för innan jag utför några som helst rörelser som kan tänkas smärta. 

Men det får vara värt lite smärta efter en trevlig helg. Lördagen packade vi in oss i bilen och körde mot Västerås för lite mer IKEA shopping och såklart hockey. Ni tror väl inte att jag får med mig sambon på shopping utan att det finns en fin baktanke. Det händer såklart men det är inte ofta. Men nu när kvalserien rullar så är det perfekt att passa på, så nu kan vi bocka av lite mer saker i från listan. Ojoj, så skönt det känns. Och i morgon ska jag slänga in ordern på de saker som ska beställas över nätet. Så vi vandrade en rätt så snabb vända inne hos Kamprad innan vi åkte mot ishallen och intog den blå-vita läktaren. En nervpirrande match som slutade med en fantastiskt skön seger. Hemma runt tio snåret och det var såååå skönt att omgående svida om till "snygg" dressen och krypa ner på sängen med ett glas saft innan det var dags att knoppa in. Vilket jag gjorde ganska så snabbt.

Söndagen vaknade jag alldeles för tidigt och över en timme innan klockan skulle ringa vilket kändes enormt frustrerande men det blev mycket gjort. Och det är inte direkt något att klaga på. Så nu är det bara att fortsätta kämpa på med det som ska göras så kanske, kanske hinner vi bli klara tills den lille tittar ut. Vi siktar på det åtminstone. 

 

Göttigaste doftljuset från Voluspa...hittas HÄR!

Nu ska jag göra ett sista ryck här på kontoret innan det är hem och fylla tvättmaskinen samt plocka fram målarpenseln. Barnsängen är under bearbetning och det kommer att bli så bra när den är klar och vi kan bädda i ordning. Inte långt kvar nu. Tjihoooo!!

Fredagsmys på mitt vis.

Jag är lite frånvarande. 

Mycket att göra inför bebis ankomst,  pågående kvalserie och fantomsmärtande foglossningar ställer till det lite med tiden. Men jag är här. Inget BB ännu och fullt planerande inför morgondagens tripp till IKEA. Mycket saker som ska ordnas men jag hoppas att de flesta inköpen är klara i morgon och sedan saknas en internetorder innan jag kan känna mig lugn. Självklart ska sakerna tas om hand och golv ska läggas men det är väl det enda som är kvar och hör till lite mer krävande sysslor. 

Och här har ni en fin liten bild på vad jag ska sysselsätta mig med i kväll.

Mitt alldeles egna fredagsmys.

Allt ska tvättas.

Föräldragruppsträff 2.

Jag ligger lite efter i mitt liv känner jag nu. I går var vi nämligen på föräldragruppsträff nummer tre vilket betyder att jag helt glömt av att skriva om träff två som inträffade för en vecka sedan. Ni kanske kommer i håg min nervositet över kakorna, huruvida de skulle vara ätbara eller inte. 

 Men strunt i kakorna nu. 

Vad handlade träffen om då. Jo, vi fick besök av familjerådgivningen som gick igenom och pratade lite om vad som kan hända mellan föräldrarna och hur deras relation kan förändras när man väntar och får barn. För det är en stor omställning i livet och det är viktigt att vårda och värna om varandra. Jag är ganska övertygad om att det kommer att bli slitningar, dock mest på grund av trötthet och så länge man gör sitt bästa och kommunicerar med varandra så tror jag att det ska gå bra. Det är inte bara jag som mamma som har det tufft utan även pappan får ett nytt "ansvar" i livet och vad jag kan ana tar det lite tid att hitta sina nya roller. Men allt går om man vill och det vår föreläsare var noga med att poängtera är att det inte behöver bli så men att man ska vara medveten om att det kan ske och bli jobbigt sinsemellan. Samt att det finns hjälp att få. Och sedan skrev hon med stora bokstäver på tavlan: KOMMUNICERA/PRATA MED VARANDRA.

Så nu måste jag helt enkelt bli bättre på att säga vad jag känner inombords i stället för att tiga och må dåligt. Jag har en tendens att fortfarande göra så, säga att allt är bra fast att jag helst av allt vill låsa in mig i ett mörkt rum och bara få vara, om så endast för en liten stund. Jobbar frekvent på att bli bättre på detta och det kommer att bli bättre, i sinom tid det vet jag. Hittills har jag tagit enormt stora kliv och är riktigt stolt. Min kära Tobbe måste också bättra sig, dock är det otroligt synligt på honom när något är bekymmersamt, då åker rynkan mellan ögonbrynen fram vilket ger läge för att försöka dra ur honom vad som är galet. Möjligt att det är minst lika synligt på mig med men det får ni kolla med Tobbe. Kanske har även jag en rynka mellan mina ögonbryn?! Fick sätta oss i grupper och prata igenom vad vi trodde var viktigt men det kändes inte som att vi kom fram till så mycket nytt. Vi var eniga om att prata var en bra början. Ta hand om varandra och inte glömma bort att någon gång bara vara Tobbe och Ulrika. De individer vi var innan en liten gåva kom till oss.

I övrigt så berättade hon lite om vad de gör på familjerådgivningen, att det är gratis att vända sig till dem och att alla är välkomna. Skönt och veta att det finns stöttning att få när det svajjar lite för mycket i seglen. Man ska inte vara rädd för att ta hjälp, det kan göra under. Jag lovar!!

topp/hm mama, leobyxor/hm mama

Åter till kakorna. Alla åt. Ingen spottade ut och så vitt jag vet blev ingen sjuk heller.

Piuuuuhhh!

Dag 12- I min handväska.

Det är nästan men bara nästan så att jag tycker att det här är lite pinsamt trots att jag innerst inne anar att jag inte är ensam. För vad man har i handväskan är helt enkelt alldeles för mycket insåg jag när jag tömde den för en fotografering. Mitt försvar får helt enkelt bli att jag har en stor väska och där ryms det mängder av prylar.

Här är den. Min skönhet från Cowboys. En riktig goding som bara blir snyggare och snyggare med tiden. Du hittar den HÄR.

Och här kommer innehållet uppdelat. Alla har väl skokräm i sin väska(?), hirudoid salva mot blåmärken, varm och skön mysse, stödbälte för barbamammor samt selen som förbättrar hållningen och gör under för onda ryggar- posture.

Sedan kommer vi till den bilden som skrämde mig mest. Jag har alltså lyckats hiva ner en hel del smått och gott såsom: fyra nagellack: Red/OPI,  64-Fifth avenue/essie, 37-Lilacism/essie, 46-Damsel in a dress/essie. Jag antar att det kan vara bra och ha. 

Efter det hittade jag en hel hög med läppgojs i olika varianter och färgställningar. Ett snyggt läppstift i en lite vampig mörkare röd nyans från MUS, efter det kommer mitt favorit läppglans någonsin och det är Mr. Dior som står för de. Den där riktigt ljusa rosa nyansen som fungerar dag som natt och ger lite lagom med färg. Hänger alltid med. Och ombyte förnöjer därmed har jag tydligen slängt ner två gojs i från IDUN i nyanserna Cornelia och Irma. Otroligt skönt konsistens på dessa glans och även här är det lagom med färg. För torra partier, såsom nagelband, läppar osv så har jag i stort sett alltid med mig Eight hour creme från ElisabethArden. Den gör underverk. Lovar!! 

Och varför inte ha ytterligare ett läppgojs i väskan? Om, i fall att jag skulle slarva bort de fem som jag redan nämt. Eller nåt. Detta heter Rodial Glam Stick och har blivit lite av en favorit  då det är väldigt vårdande och känns mer som ett lypsyl. Läpparna blir så nöjda när detta rotas fram från botten av väskan. Utöver allt det ytliga jag nämnt har jag tre askar med öronproppar, handkräm från Weleda, Resorb samt tassalva till humle och dumle.

Min snygging till almenacka från Bookbinders Design, fullklottrad med saker att göra och komma i håg. Puder från Make Up Store om arbetsdagen skulle visa sig bli lång och "efter"trevligheter vankas. Vill inte se ut som en julgranskula i fejjan när jag ska träffa respektabla människor. Lite hyfs får det allt vara på bonntösen. Bästa investeringen någonsin måste vara mina  Rayban Aviatiors som jag köpte HÄRIFRÅN förra året. Inga repor, försiktig som tusan med dem och har hittills inte ens varit i närheten av att sätt mig på dem så *pepperpeppar* säger jag bara. Slarvern bevisar än så länge att hon kan. Mina räddare i nöden hänger fortfarande med. Jag hade inte klarat av dessa åtta månader utan dessa åksjukeband. Sea Band heter de och finns på apoteket.

Lite tabletter hör väl till och jag har tydligen panodil,  halstabletter och pimpad handsfree som tack vare pärlorna inte trasslar sig i väskan. 

En hel rulle bajspåsar, en klädroller(VIKTIGT när det finns djur i hemmet). Godaste parfymen tycker jag att DKNY fortfarande levererar. Grönt äpple med en liten sötma. Kan inte bli fel.

Kortplånboken är med. Och pennor. Alltid minst fyra. Ni har säkert egna erfarenheter av att när man tar i en penna så har de en tendens att inte fungera. Och hur tokig blir man inte av det. Nej, jag röstar för reserver. Gärna flera stycken. Man vet ju aldrig. Det som jag upptäckte i efterhand är att jag missade att få med bubbelplasten som även den fanns med i väskan. Varför har jag ingen aning men den fyllde säkert någon vettig funktion. Om inte annat så låg allt lite extra bra förpackat. Och det kan man inte direkt klaga över.

Och jag antar att Ni undrar om jag stoppade tillbaka sakerna i väskan igen? Klart jag gjorde. Orkade inte annat och om jag skulle plockat ur den kan jag garantera att jag saknat det.

Så här har Ni min väska. Fylld med nyttigheter men fortfarande gott om plats för mer.

Observera att den lilla lurviga mannen på bilderna inte brukar bäras i väskan, dock älskar han att vara i centrum så att han inte missar något därav den väl valda placeringen.

Skor kan man aldrig få för många av?!

Hallå där snyggingar! Om det inte vore för mina gravidfossingar och en viss risk för balansproblem med en bebis hängandes på armen så skulle ni mer än gärna få bo i min garderob. 

Sommar, sol och snygga skor!! Känner att jag inte kan begära mycket mer.

conscious collection/hm

Shopping för återbäringen.

Jag har under större delen av graviditeten använt mig av de som finns i garderoben. Med undantag för vissa saker som har varit oundvikligt. Och när jag hade min tripp till Borlänge för att åka rulltrappa så unnade jag mig faktiskt en ny skjorta som kommer fungera i måååånga år framöver. Min fina återbäring kom väl till pass när jag köpte denna godbiten samt ett par mjuk byxor att ha nu när magen är stor och som kommer att fungera finfint när jag "skitit" ut en melon och förmodligen är en aningens öm i de nedre regionerna.

Men det var inte sådana trevligheter vi skulle prata om utan jag ville mest visa min nya fina skjorta som jag är toknöjd med, övertygad om att vi kommer att ha många fina dagar tillsammans framöver. Både som barbamamma och sladdrig mamma med muffinsmage.

skjorta/hm, linne/hm mama, byxor/hm mama, skor/nilson

Och återigen visar det sig att HM levererar en outfit från topp till tå(ankel för att vara sann).

Nu är det dags för "fredagsmysmiddag" hemma hos familjen Tegelmark/Bergström och jag har hört ryktas om att det vankas tacos. Nomnom.

Min man han kan.

I går publicerade Aftonbladets Tomas Ros detta på Aftonbladets hemsida och det är klart att jag är så glad för min älskade sambos skull som nu får lite nya roliga utmaningar. Han jobbar galet mycket redan i dagsläget men han brinner för det han gör och det är det som är så underbart att se. Sedan att detta infaller ungefär ganska precis när nedsläpp är beräknat, det är en annan femma. Vi har bästa familjerna och vännerna som ställer upp på detta vilket gör att både jag och Tobbe känner oss trygga. Och huruvida han kommer att klara av uppgiften är jag övertygad om att det kommer att gå hur fint som helst. 

För han kan han min man.

Hela texten hittar du HÄR !!!

Sötdöden nummer 2.

Jag blir lite sjuk när jag ser dessa småttingar till skor. Det är alltså Converse för de allra minsta. Alltså de som är i stort sett nykläckta. Storlekar som jag inte ens trodde fanns och är det något vi önskar oss så är dessa högt upp på listan. Vi klassas nog som Converse nördar under sommarhalvåret och då är det klart att lillen ska ha detsamma. Klassiskt och även om inte bebis kommer att knata i dem så är de ett fantastiskt gulligt minne från småbarns tiden.

♥

Finns bland annat hos Babyshop.

När bygden får kvalseriefeber.

Hemma och jobbar i dag. Ringer samtal och försöker dra in lite slantar. Trött som en tok efter en natt med alldeles för lite sömn, de där uppstötningarna gör mig tokig. Aldrig haft det tidigare och jag vet numera att det är hemskt, det känns som att man ska spy. Okontrollerat. Och mycket.

Tobbe vill skaffa någon form av skydd till sängen då han är så rädd att jag ska kasta upp någon härlig sörja mitt i natten eller att vattnet ska gå. Och jag förstår honom, sängen är ny och DYR så det kan vara läge att skydda den så gott det går i alla fall. Lite vuxenpoäng kan jag allt bjuda på.

I kväll startar en viktig tid för denna bygden. Hockeyn startar sitt kval till elitserien och hoppet är stort detta år. Och efter alla dessa år med bakslag så skulle det vara fantastiskt om de höll hela vägen och lyckas med det som de kämpat så för hela säsongen. Jag ska vara på plats för att det skulle tydligen drickas öl så någon måste köra samt att jag vill höra nya introt(som är grymt bra och gjort av Kalle Moraeus och bandet Civil War) på plats i arenan. Allt blir så mycket mäktigare på plats med spelarnas entré, publik och umgänge.

Så nog är det en spännande tid som vi har framför oss här i bygden. Elitserien eller inte nästa säsong. Ja det är frågan. Men jag vet vad jag hoppas på.

Nytt och fräscht till sommaren.

Nu när vi närmar oss vår och sommar med grusiga gator och varmare temperaturer är det dags att plocka fram de där lättare skorna. De i tyg som är återkommande, säsong efter säsong på min fossingar. Dessvärre så tog jag ett tufft beslut under flytten att mina hade gjort sitt. Levererat i ur och skur. Och bara varit sådär galet sköna som ett par skor blir efter många timmars promenerande. Dessvärre hjälpte inte mina tappra försök till rengöring i maskinen och den annars vita fina färgen var numera smutsgrå och kräkful. Så vi sa tack och hej.

converse/ellos

Nu är det dags för nya(finns till dam, herr, barn, höga och låga) och jag tänkte bara passa på att tipsa Er om en rabattkod inne hos Ellos som gör att skorna blir en aningens billigare om man precis som jag behöver nya och fräscha. Och denna koden:275904  gäller på dessa skor som annars inte brukar vara med på Ellos erbjudanden. Gäller fram tom. 2013-03-17 så skynda fynda!!

Att få till en dagens barbamamma.

Det här med dagens har jag insett att det är svårt. Jag kliver upp på morgonen och som alltid brukar det finnas en del tankar och idéer om vad jag ska sätta på mig. Dessvärre grusas de så fort jag provar uttänkt klädsel. Det är med en djup suck i kombination med barnsligt fnitter som jag synar barbamammas kroppshydda i spegeln. Jisses. Summa summarum så slutar morgonbestyren alltid med totalt kaos i min hjärna. Hur jag ska få ihop det så att jag ser någorlunda anständig ut.
 Och det jag har på mig nedan var en ev de bättre dagarna. Lite ljust och vårigt. Precis vad som behövs nu när snön åter ligger på marken.

kavaj/lindex, linne/vero moda, halsband/pieces

jeans/hm mama, skor/nilson

Och på bilder är magen i vecka 33(32+3).

Dag 11- Mina syskon.

Mina syskon är detsamma som min syster. Vi är två syskon varav jag är lillstrumpa. Jag har den finaste av alla systrar i världen och från det jag minns från uppväxten är att hon var den perfekta systern som alltid fanns där.

När jag kom till världen hade min kära syster redan hunnit med 19 år av sitt liv och därmed klarat av många av de jobbiga perioderna som man kan ha när man växer upp och går från knodd, till barn och sedan hamnar i tonåren innan man slutligen klassas som "vuxen". Så vårt systerskap är inte helt av den vanliga sorten. Fast vad vet jag om vad som är normalt. Men om jag inte minns helt fel så hade min syster redan lämnat boet när jag kikade ut. Så vi har aldrig riktigt bott under samma tak. Vilket jag minns att jag vid yngre ålder var lite konstigt, alla mina vänner hade fortfarande sina syskon under samma tak. På gott ont. Vi ha aldrig riktigt bråkat, inte som jag minns det. Någon meningsskiljaktighet men där stannar det. Och hur underbart är inte det. Att slippa det dagliga bråket om mitt och ditt, att det ska vara lika osv.

Jag har ett minne som är väldigt speciellt för mig. Inte av den roligare sorten men det involverar min syster. Jag var hemma hos min syster med hennes förstfödde dotter när hon får ett telefonsamtal. Jag fortsätter leka med Sofie men märker när samtalet är slut att något är annorlunda. Stämningen ändrades och min syster kommer in och sätter sig ner på knä bredvid oss där på vardagsrumsgolvet. Det var mor som ringde. Älskade fantastiska  och bestämda morfar hade lämnat jordelivet. Något som var lite svårt att förstå. Men jag förstod så mycket som så att mormor hade blivit ensam och att jag inte skulle få sitta i morfars knä fler gånger.  Tårarna trillade på oss alla tre och vi bara satt där. Älskade syster höll om oss och sa att det är okej att gråta. Och värmen från hennes kramar var precis vad som behövdes. I dag förstår jag att det måste ha varit enormt tufft för henne att behålla ett sådant lugn som hon hade för att inte skapa oro hos mig och Sofie. Trots det tråkiga beskedet så är det ett fint minne som etsat sig fast hos mig och jag är så enormt glad att det var just hos henne jag befann mig den dagen.

Vi ses dessvärre alldeles för sällan men de gånger vi lyckas styra upp något så är det kvalitetstid på högsta nivå.  I dag har hon två tjejer som jag är stolt moster åt, bästa finaste tjejerna. Sedan har hon även lyckan att vara mormor till två tösabiter som faller under kategorin "urgulliga busungar" och så blir hon såklart snart moster åt lilla bebisen i magen. Hon är den där personen som även om vi inte setts på väldigt länge så är allt bara som det ska. Vi vet var vi har varandra. Hon är min klippa i livet och jag vet att hon står stadigt när det blåser. 

Vi är rätt så lika på många plan. Allt ska vara perfekt när det kommer till arbete, skola och sysslor som ska utföras. Något som gör att det varit många frustrerade timmar mellan varven för att det inte riktigt känts okej i maggropen. Med åldern har vi dock landat lite i det hela, men trots det vet jag att om vi skulle sitta i skolbänken igen skulle de höga kraven komma åter. Det är bara sådana vi är. Vi kräver massor av oss själva. För att vi innerst inne vet att vi kan.

Hon pratar gärna. Länge och mycket. Hon är vacker som en dag. Sådär naturligt fräsch hela tiden trots att hon kliver upp alldeles för tidigt på morgonen för att ta sig till arbetet. Tar för det mesta lite längre tid på sig att besvara sms(släktdrag?). Renoverar just nu ett hus för fulla muggar och hennes smak är mycket god. Ska bli otroligt spännande att se slutresultatet, jag vet att det kommer bli kanon men klart man är nyfiken. Kan inte bli annat än bra och jag önskar att jag hade ärvt den egenskapen av henne att inte vara så velig hela tiden. Hon törs ta beslut och stå för dem. Det kan jag såklart också göra, men det tar alltid betydligt längre tid. 

Ja, min syster är av finaste sort och jag älskar henne så oändligt mycket ♥

Trött och matt.

Jag är tröttare än tröttast och otroligt matt i kroppen därför så kikar jag mest in för att säga hej och att jag återkommer i morgon med lite nya krafter. Hoppas att det bara är en utmattning som spökar och ingen sjukdom, lite sömn kommer förmodligen göra susen. 

Dröm sött godingar.
♥

Hiss eller diss?

Så nu är dagen här. Där några stackars soon to be föräldrar ska få äta av mina skapelser från gårdagen. Ojoj. Nervositeten är ett faktum då ugnen är "sprojlans" ny och därmed blev allt ett enda stort test. Jag vet inte ens om kärleksmumsen är klara men jag hoppas såklart. Och att det smakar gott. Inom ett par minuter är det dags att göra det där momentet som avslöjar om det är en hiss eller diss, skära upp kakan.

I övrigt har jag fyllt min förmiddag med lite småsurig cairnterrier tik, mat och -bajsvägrande hanhund, glasering, diskning och plock. En saling blandning, dock fullt normal sådan i detta hemmet. Jag undrar däremot hur kan det bli så stökigt hela tiden?! Jag förstår inte riktigt. Men det tar sig och förhoppningen är att söndagen ger oss ett avslut på allt renoverande. Har tjatat om vår hall hur länge som helst men vi har inte fått tiden att räcka till. Ur sängen på morgonen och vips så var det kväller och trötta ögon. Så då får vi inte mycket gjort. 

Nu ska jag dock göra testet och fortsätta planera helgens lilla utflykt för att hälsa på Kamprad och bidra lite till hans pension. 

Hej så länge!

Sista inköpen planeras.

Håller på att gå igenom de sista inköpen som behövs göras inför bebis nedkomst och som det ser måste IKEA få sig ett besök. Jisses, hur ska det gå. Som tur är(sambon har vänligt avböjt att följa med) så ställer min kära mor upp samt sötnosen Lisa med och supportar. Förmodligen antar jag att de kommer att införskaffa något med än lunch och fika men prioritet är att inhandla det kvarvarande på listan. Känns otroligt skönt att det börjar trilla på plats nu när jag känner att magen sjunker och dagarna går. Om jag bara kunde ta tag i den där tvättningen också. Den som fortfarande inte knatat till tvättmaskinen och tvättat sig på egen hand. I kväll kanske?

Nej just det, i dag vankas det invigning av ugnen, därmed inget tvättande. Jag har bakning att utföra inför morgondagens föräldragrupp. Bäst att ordna det i kväll så att jag kan rädda det med köpefika i morgon om det skulle gå helt och fanders.

Grynet- lika munter som alltid.

Nu ska jag kila ut med hundarna en runda innan det faktiskt är dags att runda av den här dagen. Inte mycket som blivit gjort men med tanke på sömnbristen hos fröken med galna uppstötningar nattetid så är det kanske inte så konstigt. Det är okej att vara seg i knoppen då. Men i morgon är det nya friska tag och så mycket bättre att arbeta när man känner sig pigg och fräsch!

Nu laddas det för att slicka skålar medan jag lever på hoppet om goda resultat i ugnen.

Söndag.

Nej men godmorgon söndag!

Sovit några skruttiga timmar i natt vilket resulterat i en något snurrig tjej som sitter inlindad i täcket med håret som ett skatbo på huvudet och huttrar, minusgraderna har stegrat i natt vilket resulterade i att termostaten här hemma inte riktigt hängt med. Gruvar mig för att stoppa tåssingarna utanför täcket och knata ut med hundarna. Men jag föredrar förstås att frysa en liten stund mot att torka biss och kajs på köksgolvet. 

Gårdagen bjöd på strålande sol. Barnklädes loppis, korvgrillning, näsan i vädret, långpromenad och en hel del tvättande som avslutades med mello nerbäddad i sängen. En underbar dag och då jag har så enormt mycket tvätt samlat så blir det fortsättning på det i dag. Det ska tvättas, promeneras, städas och faras till Borlänge. Ja, andra söndagen i rad ska jag fara ner och det blir stora saker som ska ordnas i dag. Och allt har att göra med den lille parveln i magen. Får sällskap av min käresta och syster Lisa som har hittat hem hit till Dalom igen. 

Så nu måste jag krypa ut ur täcket och ta tag i dagen så att allt hinns med.

Ha en underbart vacker dag allihop!!

Nu tar vi helg!

Hepp hepp!

Fredag i dag. Och snart stänger jag ner för dagen och pyser hemåt. Jisses vad skönt det ska bli. Kvällens to do: Lugnt och stilla. Mat och gotta.

Hampebus på skidor för första gången i sitt liv...

lovar att här har Ni en blivande Gunde Svan!!

Och om helgen bjuder på sol så hoppas jag att det blir mys med pojkvaskern på bilden. Och sedan blir det långpromenader med tokarna, fixa hallgolvet och dess inredning och göra en repris på förra helgens tripp till Borlänge (exklusive hiss och -rulltrappeåkningen). Sedan ska det planeras för en tripp till IKEA. När, ja det är frågan. Var, ja ska jag vara ärlig så hamnar vi nog i Västerås eller Örebro. Hur, ja via bil, enda möjliga transportmedlet om tjockis ska få med sig några saker hem. Härliga helg, ack så välkommen!

Så nu tar vi fredag.

Happy holiday♥

"gårdagens"

sjal/elsaleonie, top/hmmama, jeans/hmmama

childhood, asos, pscallme

Bjuder på "gårdagens".

Den bästa av torsdagar.

Vissa dagar blir helt enkelt bättre än andra. Och den här torsdagen klassa verkligen in som en av dem. Egentligen skulle det vara en helt vanlig arbetsdag med ett avbrott på eftermiddagen men se så blev det inte. För lite spontant körde min kära mamma hit. Så jag har fått ha en dag med henne och det var så välbehövligt. Inte gjort något speciellt men det behövs liksom inte, det räcker att man bara får ha mamma nära. Prata om sådant som man inte vädrar med någon annan, äta lite pannkakor och självklart visa henne det aningens stökiga hemmet för första gången. Fick paket till bebis och det var finfina kläder samt en snutte som var sådär mjuk och gå att man bara vill gosa in näsan i den och snusa. Jag hade turen att få finfina raggisar som hon stickat samt en mössa. Bara till mig liksom, allt handgjort, Made by mum♥ 

Jag har lovat henne att när hon kommer nästa gång(dvs om inte alltför lång tid) så ska jag bjuda på stenugnshembakad pizza och ett städat, välorganiserat hem. Länge sedan min mor fick se mig i ett ordnat hem då hon senast befann sig här hjälpte till med flyttpackningen och därmed stod mitt i kaoset av prylar och kartonger. Men nästa gång vill jag visa att vi kan ha det fint där bland annat hallen är färdig och alla saker har fallit på plats. Jag fick lite ny energi att färdigställa hemmet nu så jag hoppas att min käresta finns hemma under helgen så att vi kan köra för full fart. Elefanten här har lite svårt att utföra vissa sysslor så jag behöver den där hjälpande handen då och då även om jag helst vill göra sakerna på egen hand. Kan själv.

balifilt/tofsar&ting, lampfot+skärm/butiken

Nu sitter jag här hemma på sängen med den sovande farmen som sällskap. Mannen jobbar och har möte hela kvällen så jag sysselsätter mig med Tradera, fotografering, bloggning och tevetittande. Samtidigt som jag tänker på vilken underbar dag det varit. Fler torsdagar av denna sorten önskas igen. Och igen.

mer bebis.

Ledsen att jag tjatar så mycket om bebisar men det är så svårt att låta bli när det lilla livet blivit en del av vardagen. Sambon har ju inte alls samma känsla som jag vilket jag sörjer lite, för det är en fantastisk känsla att det är någon som rör sig i magen, vilket männen(som om ni inte visste det) aldrig någonsin får uppleva. Fast å andra sidan, de behöver inte ha puttning ur sängen, hjälp med skorna och sura uppstötningar. För vi vet ju alla hur det är när män är sjuka. Det är såååå synd om dem. Hur skulle det då bli med en bebis i magen...

Men nu var det inte vad jag skulle skriva om. Utan jag ville mest visa mina ytte pytte små bebis kläder som trillade ner i postlådan i går. Det står att storleken är 1 månad men jag har en känsla av att de kommer att kunna användas redan på hemresan från BB. De är såååå små. Och så gulliga.

livly/oii

Första träffen med föräldragruppen.

I går var det tisdag och vi var på vår första föräldragruppsträff. Endast ett par som jag kände till men sedan var det enbart nya ansikten. Roligt att se vilka vi var och det var en samling i alla olika åldrar och livssituationer. Jag kan tänka mig att det alltid är lite nervöst och tafatt i början på sådana här träffar och jag kan inte påstå att det var någon riktig pratkvarn i vår grupp. Det skulle möjligen vara min sambo men vi har tre träffar till innan bebisarna är planerade att kika ut och jag har en känsla av att det kommer släppa allt eftersom. Om jag hade haft bättre minne så skulle jag startat en fb grupp men såklart kommer jag inte ihåg allas namn. Gravidhjärna deluxe.

Under gårdagen pratade vi lite allmänt om hur våra känslor var när vi fick ett plus på stickan, första ultraljudet och framtiden. När vi pratat om det i mindre grupper så fick vi kika på en film om amning. Nyttigt som tusan för mig som är helt förvirrad i den här amningsdjungeln. Barnmorskan, Anna Wirén, var lugn och saklig. Hennes kunskap går inte att ta miste om vilket känns enormt tryggt. Fick lite fika i halvtid och till nästa vecka föll lotten på mig och Tobbe att ordna det. Så nu ska vi lägga ribban. Högt. Haha...det vill säga att det slutar med torra marie kex från längst in i skafferiet och en torr vetelängd ur frysen.

Så nu är första träffen avklarad och det känns verkligen som att det närmar sig med stormsteg. Vi är beräknade som nummer två i gruppen med vårt BF den 29/4 tätt följt av ett par som hade den 30/4. Kanske ligger vi där samtidigt och skriker av smärta. Skämtade om det i går och skrattade gott, antar att man aldrig ska säga aldrig. Kul att ha en grupp som ska följas åt under en tid framöver, även efter att bebisarna kommit till världen. Förhoppningsvis är det några av de nya ansiktena som man kommer att hålla kontakten med framöver. Och nu är det en vecka kvar till nästa träff. En hel lång vecka att planera in bakning och frågor man vill ha svar på.

 treggings/glammom, top/hm-mama, blazer/hm

Och här har ni magen i vecka 33 (32+0) som var i går.

Tjugo kvar.

Ja men se där ja. 

Nu är det bara 20% kvar av tiden och det går fort. Riktigt fort. Som att sitta i en formel 1 bil under okontrollerade former. Och inte fungerar bromsen heller. Men vad gör det när det finaste som finns väntar i slutet av denna resan. ♥

Just nu: Mindre bra.

Efter en helg som innefattat en hel del hiss och -rulltrappeåkande så är jag i dag lite trasig. Inte på grund utav sysselsättningen men jag ska vara ärlig och berätta hur de senaste två veckorna varit. Jag har inte mått något vidare. Har yrsel, illamående, tunnelseende, svårt med maten, konstant ont i huvudet...jagat mödravården för att få någon sorts förklaring till vad det kan vara men min barnmorska har varit hemma med sina barn varpå det varit svårt med att få tag på någon. Men i morse, när jag låg med en kudde över huvudet för att det var alldeles för ljust här hemma så ringde hon. Och jag fick en tid omgående.  

Gjorde alla tester. Blodtrycket såg bra ut och urinen likaså, misstänkt urinvägsinfektion, väntar på svar på en odling där. När det sedan kommer till min yrsel och det så är det fortfarande en misstänkt havandeskapsförgiftning så jag inväntar nu besked om jag ska åka in till specialisterna i Falun för extra koll. Tydligen kan man ha havandeskapsförgiftning trots att inte blodtrycket är förhöjt och det inte är äggvita i urinen. 

Jag är inte orolig. Mest trött på att må dåligt och inte veta vad det kan vara. Orken tryter när man hela tiden mår dåligt. Och jag känner mig lite vissen som skriver detta inlägget det första jag gör en måndag, när man har ny och fräsch start på veckan. Men i bland så bryr sig hälsan inte om huruvida det är måndag eller inte. 

Återkommer med rapport med hur det går. 

Nu ska jag vila lite till. Som om jag orkar något annat.

Update: Pratat med barnmorskan och jag har fått en läkartid på onsdag. Börjar få ont i övre delen av magen och om inte det ger med sig så ska jag kontakta Falun. Så nu håller vi tummarna för att det vänder. Okej!!