Kvällen sammanfattning; Succé!!

En lugn start på nyårsafton.

Att det är lugnt hör inte till vanligheterna. 

Och mycket snart är det ett nytt år. 

Tänka sig. 

Tiden går och jag ska försöka göra en summering över årets toppen och botten. Men för det krävs reflektion, något jag ska mig tid till under dagen.

 Lilleplutt sover här jämte mig efter en uppesittarkväll med mormor och farfar i går kväll. Han ville uppenbarligen så väldigt gärna se hockeyn att mamma inte fick honom i säng förrän klockan slog 22:00. En envis liten man och det har nog tagit ut sin rätt i dag, för nu sover han djupt och snusar så där mysigt som bara små barn kan göra. 

Denna bilden fick jag på sms av mor i går. 

Dags för en klippning kanske?

Halsdukens dag blev succé, vi sålde slut på alla halsdukar innan matchen startade och jag sålde min egen halsduk totalt 5 gånger. Så eftertraktade var de. Magiskt att se allt viftande senare när Leksand petade in fyra mål kvällen till ära och därmed även kammade hem segern och lämnade kvalplatsen. Bästa avslutet på det här året.

Tack alla säljare som gjorde ett grymt jobb, kära mor för barnvaktandet och superkul att fina "far" hängde med på hockeyn! Ni är alla en del i kvällens succé!

Fint till sängen...

I vårt hem är sängen det centrala då vi har kombinerat vardagsrum/sovrum och då tycker jag att sängkläderna är det viktigaste. Sängen är trots allt rummets sittmöbel och det kräver såklart en snygg bäddning. Inga konstigheter.

Jag har sedan tidigare ett gott öga till H&M och Hemtex sängkläder. Sköna att sova i, håller sig fina länge och priser som jag kan motivera vid inköp. Sedan det viktigaste. Påslakanen från dessa aktörer har hål upptill som underlättar enormt mycket vid bäddning. Avskyr verkligen när dessa hål saknas och det må vara en skitsak men hey, allt som underlättar hyllar jag.

Folke/Tom/Tom

Dessa från Hemtex är fina kandidater till vårt hem. 

Tom i rött och blått finns på rean, dock slut i webshopen men om man har tur kan man hitta dem i butik. Och 99 pix är som hittat om du frågar mig!

Halsdukens dag.

Fortfarande sängläge här hemma. 

Kan säga att det bådar inte gott inför kvällens match då jag måste arbeta men det är bara att bita i hop och försöka hålla sig upprätt under de timmar som det krävs. August ska få hänga med mormor under tiden som jag och Tobbe arbetar för fullt. Det vankas nämligen Halsdukens dag i kväll, vår stora försäljningsdag av halsdukar. Målet är att alla i arenan ska ha en halsduk i kväll för att skapa en magisk inramning när laget petar in mål efter mål(hoppas vi) och tar hem 3 välbehövliga poäng.

Så om du ska på match i kväll så MÅSTE du ha halsduk.

Äger du ingen, det löser vi, kila bara förbi mig i foajen 

och införskaffa en ny goding till garderoben!

Som den här finingen!

Älskar verkligen vår nya halsduk som vi precis har fått in i butiken. Så snyggt med skullbitsen och jag tror detta kommer att bli en riktig storsäljare. 

Bilden kommer från Superstars fb sida.

Nu ska jag kurera vidare med mitt bubbelvatten och hoppas på att måendet är aningens bättre om några timmar så att jag klarar av att ta mig igenom duschen och vidare in till Leksand.

Efterlysning!

Bild: H&M

I bland händer det. Att jag faller pladask för ett plagg. 

Oftast plagg i stickad form och så även denna gången men som vanligt är jag sent ute. 

Åtminstone när det kommer till att handla i webshopen för där är den slut.

Så nu tänkte jag be er där ute i Sveriges avlånga land att hålla utkik efter denna åt mig. Om möjlighet finns, köp den i storlek S, har hört rykten om att den är rymlig i storlek så möjligt att även en XS kan funka!! Alltså jag bara ber er, snälla håll utkik. Den hänger förmodligen på rean. Hittade nämligen en XS på webshopens rea i dag men innan jag kommit till kassan var den slutsåld...sååå typiskt och besvikelsen var total kan jag lova!

Tänk att jag alltid ska vara så himmelens långsam när det kommer till att vaska fram slantar och ta ett beslut. Ja, i bland straffar det sig verkligen att vara en segpropp. Men segproppen har inte gett upp och hoppas fortfarande.

Hoppas på Er.

Sängläge.

Orange is the new black/Netflix.

Status: Sängläge. Aktivitetsnivån är låg. Tacka gudarna att lilleman och sambon har vardag och befinner sig på dagis/arbete. Något jag mer än gärna gjort om det inte vore för min mystiska sjukdom som härjar i kroppen. Svårt att förklara men känner mig magsjuk utan att behöva besöka toaletten eller ha hink jämte sängen. Ont i hela kroppen och matt. Helt slut. 

Känslan säger mig att det är magkatarr, den tuffare varianten. 

Julen har trots allt bjudit på kost som inte är vad jag är van vid. Fetare och större mängder, ingen bra kombination och det mest troliga är att kroppen nu protesterar. Så nu är vi tillbaka på banan i den mån det går. Lever just nu på köttsoppa ur burk då inget annat går att inta utan kaos inombords

Ja ni hör ju.

I dag är det bara elände.

Suck.

Men Netflix och SF Anytime håller mig i handen i dag. 

Och Grynet också såklart. 

Min fina underbara vän.

Livstecken.

Vi lever. Hela högen. Men i ett kaos som inte är av denna värld. Därav denna frånvaro. 

I dag har vi dan före dopparedan och jag städar. Eller rättare sagt STÄDAR. För i det här fallet krävs det versaler. Vi har så jädra skitigt att man bara vill sätta sig ner och gråta men det hjälper inte i detta fallet så jag fejjar vidare dessa få timmar som jag har fått till att sanera hemmet utan sambon och barnet i "vägen". Nu är det full fart som gäller och det skönaste är att Augusts rum har fått sig ett ansiktslyft i väntan på renoveringen som kommer efter årsskiftet i hans rum. En renovering som omfattar målning och inköp av en ny klädförvaring. Planerna finns men det tar vi mer om en annan gång. Nu ska det städas vidare här hemma och härnäst på tur står "sovrum/vardagsrum". Tjohoo!!

Och i eftermiddag väntar vägning. 

Efter två veckor med kanonresultat så har jag känslan av att stå still i dag. 

Men det är inget jag ska grubbla över nu. 

Nej, det tar vi sen.
Nu kör jag vidare på julmusik och städning.

Än´t de tisdá så säg.

Inte mycket mer än jobb.

Ögonen är så trötta att jag tittar i kors. 

Det är jobb, jobb och mer jobb.

Så pass mycket att jag varken vet ut eller in, upp eller ner. 

En sak vet jag dock och det är att i morgon är det fredag. 

F.R.E.D.A.G.

Något som är väldigt efterlängtat denna veckan.

Men för att det ska bli fredag snabbare så ska jag nu krypa ner och sova 

precis som min lilla son gör. 

Ojojoj så skönt det ska bli.

God natt!

Skincity´s julkalender 2014.

Nu så här i juletider så är det kalendrar hit och dit som öppnas var dag och min mailbox är överfull varje morgon när jag kommer till arbetet. Helt galet. Självklart läser jag inte alla, det finns det inte tid till men jag har några godbitar som jag alltid tar mig tiden att kolla igenom. Som till exempel Skincity. Denna fantastiska butik men extravagant service och bred kunskapsbank som guidar oss till bättre hy, vad det än må vara som är på tok. 

Bild: Skincity.se

I dagens lucka gömmer sig 20% rabatt på en favorit från min sida.
Både för egen del men också för min sons del.
Maria Åkerberg. 

Detta svenska märke som jobbar i symbios med naturen och levererar produkter som inte innehåller en massa onödigt trams. Rent. Och det är sådana produkter jag vill att min son ska ha. Mycket för att hans hud är känsligare än den vuxna huden men den största anledningen är ändå att vi dagligen utsätts för så mycket skadliga ämnen(som vi dessvärre inte är medvetna om) att jag vill hålla det på enklaste möjliga basis för att minska på eventuella framtida negativa effekter som kan komma av vårat leverne här och nu. 

Nej, mer naturligt till folket röstar jag för, det ska vara miljö och hälsotänk i fin harmoni!

Ett tips till jul är detta Baby kitet som självklart hela familjen kan använda, 

perfekt julklapp till ett bra pris!!  Klicka på bilden så kommer ni direkt till produkten!

Så förrådet är påfyllt och nu vill jag passa på att tipsa Er godingar! 

Anmäl Er till nyhetsbrevet längst ner på sidan (HÄR) 

och gå inte miste om luckorna som återstår på årets kalender.

Vissa dagar...

Vissa dagar känner jag mig så maktlös som förälder. Det är inte ofta, det kan jag lova men i dag har det varit en sådan dag. Jag har bara känt att jag bryter i hop snart. Jag orkar inte mer. Hur mycket mer ska jag ta. För självklart måste herrn få protestera och säga i från när det inte är bra. Men maktlösheten tar överhand när vi inte förstår varandra. Vi har inte riktigt kommit dit än.
Det har inte varit någon bra dag. Och flertalet gånger så har jag känt för att gå in i ett annat rum och skrika rätt ut. Men jag kan inte. Vi har nämligen inte den möjligheten här hemma. Så jag har hållit frustrationen inombords. Försökt i alla fall. Men vem försöker jag lura. Det är klart att pysen märker av min sinnesstämning. Klart han gör det.

 Och jag försöker intala mig att det är ok, att jag får ha sämre dagar. Det är ok att inte vara stålmorsan jämt, hon som klarar av hur mycket skrik och prövningar som helst. Som känner att orken tryter när inget jag gör blir rätt. 

Det är ok.

såhär munter har herrn sett ut i dag, precis som denna dagen i augusti 2014

Så i dag har vi inte gjort något speciellt. 

Det har inte funnits möjlighet till det. Jag har haft en liten apa i famnen som vägrat gå ner på golvet, som kastat sig fram och tillbaka, skrikit, gråtit, matvägrat, slagits, kastat saker och allt annat som kan vara åt helvete har helt enkelt varit just det. Helt åt helvete. Och det är inte ofta jag säger åt kärleken att -nu orkar jag inte mer, men i dag hände det alltså. Jag kapitulerade och känner mig nu helt uttömd på all energi. en hemsk känsla för jag vill självklart veta vad som är felet med herrn men orken att ta reda på det på egen hand finns inte där. Jag kan inte. Så nu sitter jag här på sängen. Tom inombords. Funderandes på vad jag kan göra annorlunda till morgondagen. För bådas skull. 

Han sover nu. Äntligen. Efter många om och men. Något som jag hoppas att han gör hela natten lång. Nu ska jag slå på tv4 play och kika på Morden i Sandhamn. Lite lagom underhållning så här på kvällskvisten. Mer än så räcker inte orken till. Nej, jag behöver sannerligen tanka all energi jag kan inför morgondagen som jag sannerligen hoppas blir trevligare än vad jag fått uppleva i dag.

Det blir nog bra. 

Lite sömn brukar göra susen.

Och så är det trots allt fredag i morgon.

Fredagar är bra.

Fredagar betyder helg.

Grymt!

En dag avklarad.

Febern har försvunnit men hostan och snoret hänger envist kvar. Men det är ok så länge febern håller sig väck. Nu är det nämligen full fart igen och Toker sitter på golvet och leker med sina Brio tåg. Vi har haft en stökig natt men kämpar på med tunga ögonlock, om vi orkar blir det en promenad in till Leksand för att rasta mamman och säga hej inne på kontoret. Det vankas match i dag men inget jag och August ska se, vi ska vara hemma och kurera oss.

Bild: Januari 2014

Sååå nöjd med mig själv efter gårdagen. 

Jag höll mig på banan trots att det var lite si och så med mattiderna. Men jag åt inget gotta och detta är stort med tanke på att jag har en hel plåt Rocky Roads i kylen. Så gott och jag skulle gärna ta en bit eller två men det är inte värt det. Det är verkligen inte det(jag intalar mig det). Jag ska äta mat. Riktig mat och njuta av varenda tugga. Till kvällen blir det snacks i form av honungsmelon. Min nya nyttiga last. Det är verkligen så gott med rumstempererad frukt. Nomnom.

Så dagen är utstakad. Jag ska vika pynt till "granen" av pocketböcker och laga lite mat. Om jag hinner blir det även tillverkning av adventsljusstake och krans till dörren. Känner att pysselnerven i mig spritter och då är det bäst att köra i gång genast. Och ja, det är sant. Vi har ingen adventsljusstake med ljusen 1,2,3 och 4. Det har inte hunnits med och jag har inte kunnat bestämma mig vilken sort jag ville ha men nu så...det blir kottar och blockljus. Tror och hoppas att det blir lika bra som bilden i mitt huvud.

Men nu ska jag söva lilleman en kort sväng, rutinerna är ur balans efter sjukdomsveckan så det är bäst att göra det innan han förvandlas till ett litet monster. 

På återseende!

Till Toker...

...måste jag spana närmre på den här tröjan. Hoppas att jag får tag i en till lillkisen nästa gång jag besöker ett H&M. Tuff och söt på en och samma gång. 

Det passar som handen i handsken till vår lille Toker.

hittas HÄR

2014/2015

Texten talar till mig. 

Det är en månad kvar. 

Jag har fortfarande chansen att göra 2014 minnesvärt. Därför ska jag verkligen ta detta till mig. Livet går fortfarande att reda ut och i kväll ska jag och kärleken slå oss ner och prata igenom vad som komma skall under 2015 och vad som ska hinnas med under resterande tid av 2014. För även om det är mindre än en månad kvar så kan vi hinna med massor. Om vi bara vill och ger oss sjuttsingen på det. Förhoppningsvis känner han av min entusiasm och dras med i ivern att komma igång. 

Mot nya mål!

Det är trots allt för vår skull.

Vår fina lilla familjs skull.

♥

Det finns inget stopp...

Det känns inte som att jag behöver skriva så mycket om statusen på lilleman. Han har nämligen högre feber i dag och ligger på 40,1 grad. Just nu sover han och jag har sällskap av Jake och piraterna på tv. Vi har inte gjort mycket alls i dag, mest suttit och myst, torkat näsan och försökt att inte göra för ansträngande saker. Vi tog en liten promenad till brevlådan, mest för att se lite dagsljus och få andas in lite friskt syre i lungorna. Nyttigt för oss båda hävdar jag och vi hann inte mer än in och så somnade lillskrutt. 

bild från i våras

Nu sitter jag och drömmer om lunch. 

Har nämligen bara fått i mig lite knäckebröd och några dumlekolor. Inte så Viktväktar vänligt men jag är som ni vet sedan tidigare ute och halkar lite. Förra veckan satt jag upp ett nytt mål tillsammans med min coach Anna och det kändes då som rimligt. Nu inte fullt så rimligt. Men jag vet vad jag vill. Mycket att jag halkar på sniskan är för att jag behöver rutinerna som en vanlig arbetsdag innebär samt så behöver jag ha på det klara vad mina belöningar är när jag väl uppnår målen. Jag har två delmål kvar och sedan det stora slutmålet. Ett mål som är beräknat att nås i mars. Delmålet i mitten har jag på det klara vad belöningen ska vara men det som är nu vid jul och mitt slutliga mål kan jag inte komma på några belöningar till. Några förslag? Det måste trots allt vara belöningar som betyder något för mig och får mig att kämpa trots alla goda guldgula lussebullar där ute. För jag struntar helt enkelt i allt annat under julen men lussebullarna kan jag äta obegränsat av. 

Helt galet. Jag kan bara äta och äta, det finns inget stopp.  

Dock har jag märkt av något de senaste veckorna, förutom min IBS, att jag blir extremt dålig vid intag av glutenfyllda produkter såsom mjukt bröd. Då får jag så ont i magen att jag inte vet vart jag ska ta vägen och det kan nog vara en kombination av IBS samt att jag reducerat gluten intaget under lång tid, något som jag tror kan ge en viss överkänslighet när man börjar igen. Observera att jag inte är expert överhuvudtaget men min magkänsla säger mig detta och jag brukar lyssna på den. Något säger mig att det ligger en sanning i detta. 

Tråkigt men kanske bra på samma gång. För om jag har vetskapen om att jag får ont i magen av lussebullarna så kan det vara lättare att avstå dem och om jag äter, hålla mig till en i stället för tjugoen(ok, det kanske var att ta i, men ni hajjar?). Jag försöker helt enkelt att se det positivt.

I morgon är det en ny VV-vecka. 

Jag kör i gång och ska verkligen försöka köra benhårt tills jag når mitt mål, det är trots allt inte värt att sumpa allt jag arbetat fram under gångna månader.

Och känner ni för att peppa mig en aning så är det mer än välkommet!!!

Jag försöker suga åt mig som en svamp och tänka på de orden när det är tungt...oftast lättar det lite då. Men snart, snart kan jag sluta drömma om lunch och få i mig middag. Kärleken har en timme kvar på arbetet och sedan kommer han hem. Som jag längtar. 

I morgon är en ny dag!

Att mest sitta still.

Här är det VAB som gäller i dag. 

Lilltokern har hög feber, 39,9 vilket gör att vi mestadels befunnit oss i sängen denna dagen. Det känns nästintill som att jag har vuxit fast här i och lunch har inte varit på tal om. Efter många om och men somnade han nu vid fyra tiden och sussar sött bredvid mig. Det är så tråkigt att se honom så här sjuk, det är nämligen inte bara feber, han hostar en elak och envis hosta samt snorar mängder också vilket gör att han tycker att livet är lite extra tufft just nu. Man märker det på honom då han är som ett plåster på mig. Jag får inte kila på toa själv och absolut inte lämna sängen nu när han sover för då vaknar han direkt. 

Så jag sitter här.

Som en lydig hund.

Voff voff.

Så denna måndagen klassas inte som en fartfylld sådan(jag har inte ens varit utanför dörren i dag)  och en bra start på denna veckan.
 Nej, vi siktar på att kanske vara på benen igen till onsdag eller nåt sånt.
Tills dess äter vi pepparkakor och myser i sängen.