Onsdag var det visst i dag. Fröken här är visst lite vilsen efter måndagens ledighet. Var totalt sänkt i morse men lyckades övertala min otympliga kropp att det visst var dags för lite arbete. Och så har det fått bli. Men inte går det fort fram. Nu ska jag snart bege mig hemåt, dags för vila och bäst att lyssna på kroppens signaler nu. Är den trött måste den få lite vila. Och enligt gravidappen så ska man nu börja kolhydratladda. Och min tanke var genast, neeeej! Jag som har så svårt att äta överhuvudtaget ska nu försöka få i mig mer potatis, pasta, grönsaker osv...snark...
Har lite paket att hämta ut på posten också. Det sista som är till bebis anlände i dag och det ska bli så skoj att få packa upp och känna på allt. Snart är det trots allt någon som ska använda alla dessa saker. Helt galet.
I övrigt så händer inte så mycket. Jag tycker mest att jag stånkar och stönar över min osmidighet och den konstanta trötthet som hänger över mig att jag tycker synd om mina kollegor. De har säkerligen nedräkning tills den dagen jag går hem och de slipper allt gnissel. Jag har inget att skriva om och känner mig allmänt opepp. Så om det är glest mellan inläggen så är det för att jag inte vill tråka ut er med för mycket tråkigt ordbajsande. Enkelt.
Kör lite musik för att peppa upp resterande del av dagen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar