Tisdagen är här och vi sitter på kontoret och försöker gnugga geniknölarna. Går sisådär. Lite seg i knoppen och vill helst av allt att sakerna ska lösa sig utan att jag får ett smärre sammanbrott. Om vi säger så här. Skriva skulle jag kunna syssla med i det oändliga men när det kommer till att räkna. Då blir det som en form av kortslutning och jag slutar mer eller mindre att fungera. Jag är inte, trots min ålder, särskilt bra vän med siffrorna och det är exakt det jag ska syssla med i dag. Inventering och siffror.
Började i af morgonen med en skön promenad med två glada små troll. Friskt ute och det är så vackert med all snö att det gör ont i ögonen. Planerat för kommande dagar med flytt och packning i mitt huvud samtidigt som hundarna sprang runt som två små rövare och hetsade varandra. Allt är precis som vanligt nu och det är så skönt. Grynet är pigg. Tobias är pigg. Jag gillar vanligt. Det känns stabilt och jag behöver stabilitet.
Min kära mor är på väg upp hit i dag och det ska bli så härligt att ha henne här och förhoppningsvis kommer vi hinna packa en hel del i lägenheten. Skönt att få undan så mycket saker som möjligt då jag ska vara på mitt andra jobb i nästa vecka och därmed inte får någon tid över till hemmet. Och målaren är på plats i stuggu i dag för att utföra sitt jobb. Skönt att ha någon som vet vad han gör nu när det är snålt om tid. Kommer förmodligen att bli en liten chock när jag kommer ut nästa gång och det kommer vara såååå fint!!! Jag känner det på mig. En bra magkänsla helt enkelt.
Och med det sagt antar jag att det inte längre finns några undanflykter för att ta tag i de där siffrorna.
Nu kavlar jag upp ärmarna och tar tre djupa andetag...
Jag kan.
Jag vill.
Jag ska.
Sådetså.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar