Rastlösheten tog överhand och jag gick en lite längre runda med hundarna lösa så att det fick springa av sig ordentligt. Rundan tar i vanliga fall ungefär en timme men i dag blev det ytterligare tjugo minuter på den ordinarie tiden. Så lugnt gick vi. Men det gjorde inget. Det var skönt. Endast vi som var ute och strosade och alldeles tyst och skymning. Frisk luft i lungorna gjorde att jag piggnade till i knoppen som varit sådär härligt sockervaddsseg i dag. Nu ska tvätten omhändertas sedan ska jag krypa ner tillsammans med min käresta och somna på hans arm. Känna hans värme och utbyta de där orden som får mitt hjärta att ta ett extra glädjeskutt varje gång. Jag älskar dig.
För han älskar mig och jag älskar honom.
När jag kramar om mitt hjärta vill jag inte riktigt släppa taget för att han är min klippa. Min trygghet och den som får mig att stå stadigt på jorden och låter mig tala tills hans öron blöder utan att klaga. Det är inte många som klarar det. Men han gör det och han är världens bästa.
Han kan åka runt hela orten för att hitta pscccchhh cola(för Er som inte vet är det Cola ur automat där man dricker ur pappmugg med lock och sugrör) om det är det jag vill ha...då kör han tills han hittar det. Om jag är sugen på Ben &Jerry då offrar han sig och njuter en stund han med. Och det här är de små sakerna han gör för mig. De där sakerna som bara en människa med stort hjärta och omtanke gör. Sådana saker som man lätt kan glömma bort i vardagen men som jag kommer i håg. Och de stora sakerna han gör för mig...de undrar jag om jag någonsin kan återgälda men jag hoppas verkligen det.
Och nu har jag precis njutit av min pscccchhh cola och fått en puss i pannan(den där pussen som får mig att känna mig älskad, trygg och hemma), det enda som väntas av mig innan jag får lägga mig tillrätta på den där armen är som sagt tvättstugan. Så nu måste jag ila. Snabb. Snabbare. Snabbast.
Sov gott alla godingar!!
Puss
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar