torsdag 23 augusti 2012

Att våga färga eller inte...

När jag ändå är inne på min lejonman så måste jag faktiskt säga att det nu är dags för en förändring. Men jag vet inte riktigt vad jag ska hitta på dock. Det är sanningen att jag älskar mitt röda hår men det kräver enormt mycket underhåll. Och som person är jag en latmask som aldrig tar mig tid eller har lust att underhålla så mycket. Jag vill att allt ska vara enkelt. Sån är jag som person och därför börjar jag nu känna att det kan vara dags. 
Livet förändras och man kommer till insikt med jämna mellanrum. Jag känner inte riktigt mig själv som person efter många år på vift men jag lär mig nya saker vareviga dag och detta är en nyfunnen kunskap. Jag gillar enkelhet. Enkelhet så att jag orkar ta tag i det som inte är fullt så enkelt. 

Så nu är frågan. 
Den som så ofta kommer upp när jag ska förändra mitt stackars hår.
Vad ska jag göra?
 
här har vi en bild från 2009 innan jag kom på att jag skulle klippa lugg
brunett med lite slingor

bild från september 2009
brunett och lugg

december 2009
mörk mörkare mörkast i huvudet med en lugg på utväxt

och så här ser jag ut i dag
rödhårig med lugg på utväxt
älskar´t
men som sagt det krävs en hel del för att inte ha E4:an ska rota sig 

Vad tror Ni. Kan brunett bli bra? Jag känner att det är något jag är sugen på. Höst. Brunt. Murrigt. Mustigt. Förändring. Favorit i repris. Dags att förvarna min käraste Nathalie om vad som komma skall. Så hon får spåna lite och förbereda sig på ett maratonpass när jag slår mig ner i stolen.
Två inspo bilder här nedan:



Törs jag?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar