På´t igen då.

Jo man tackar.

Nu är det min tur att vara sjuk.

Men jag har inte förmånen att någon är hemma och tar hand om mig.

Det vuxna livet är påtagligt och jag sitter på kontoret och har redan jobbat undan några saker. Men nu har jag min lilla frukoststund. Tycker det är skönt att komma hit till kontoret och få sätta mig ner i lugn och ro och checka av några saker innan jag tar min frukost. Dels för att jag har svårt att äta det första jag gör, såvida det inte innefattar bröd och andra kolhydratstinna matvaror, men då jag inte äter sådan frukost nu så måste jag låta det gå en timme innan jag kan äta och njuta av det. Och frukost, ja det anser jag att man ska njuta av.

Första dagen tillbaka på dagis för August och jag tror att han tyckte att det var roligt att vara tillbaka. Det såg så ut även om han var en aning blyg då det kommit två nya söta tjejer som börjat på "heltid", efter sin inskolning, under tiden som vi har varit hemma och hostat. Men ge det en timme så kommer han ha kommit in i rutinerna igen och förhoppningsvis kan han få i sig lite mat, för hemma har då ingenting som bjudits på dugt åt grabben. 

Utom möjligtvis ett eller två russin. 

Resten av asken. 

Ja, ni ser ju vart den är.

Så nu startar min arbetsvecka. 

Taggad.

Nej inte det minsta faktiskt då huvudet inte riktigt är med mig. Äsch, att vara hemma och sjuk, det är för barn och veklingar. Eller helt enkelt så är "veklingarna" de enda som har lite vett i knoppen att lyssna på sin kropp. 

Ja.

 Så kan det faktiskt vara. 

Hmmpfff.

♥