tisdag 21 januari 2014

Att ha en nattuggla på Jönsesgården.

Efter en långpromenad på åkrarna så är det en smått frusen tjej som sitter här i köket, påpälsad med sockor och kofta, samt den obligatoriska värmekudden varsamt placerad i knät. Ja just det, jag höll nästan på att glömma, kupé värmaren är också påslagen. Inte för att det är kallt ute, inte inne heller för den delen. Nej inte alls, det var så skönt att promenera men som alltid blir jag kall när jag är ute, antagligen för att jag har så dålig cirkulation eller nåt sånt. Så efter promenad måste det finnas tid för projekt upptining så att jag kan vara en fungerande människa igen utan att hacka tänder med risk för att bita mig i tungan. 

Min lilla minimänniska sitter och hamrar här på sin bultbräda varvat med att äta upp hammaren och testa sitt höga register av toner som han tydligen har ärvt. Otroligt roligt att konversera med den här lille busen som inte har så mycket bekymmer i livet och därmed även glad för jämnan. Man kan aldrig ha för många glada människor i sitt liv.


Mini här hemma är en riktig nattuggla. Gladeligen vaken till elva- tolv och skrattar. Aldrig ledsen. Aldrig gnällig. Bara otroligt glad och skrattar. Det gör inte vi vuxna kan jag säga så i går fick mini inte sova efter klockan 16:00 för att jag ville att han skulle komma i säng. Gick fint. Vi röjde inne hos farmor och farfar en bra stund, sedan var det lite gåstolsrally medan jag lagade mat och tillslut så var klockan 19:45 och det var dags för lite kvällsgröt. Lika matglad som alltid men lite "gnisslig" då  han såklart var trött. 20:00 borstade vi tänderna och tio minuter senare sov han. 
När jag lagt ner honom i sin säng så påbörjades operation; hålla tummarna för att han ska sova hela natten. Jag fick äta middag i lugn och ro. Duscha. Krypa ner i sängen vid halv nio(det har inte hänt sedan...?). Läsa bok. Släcka lampan och somna. 23:00 vaknade herrn och garvade. Lyfte över honom till oss i hopp om att han skulle somna om och det gjorde han....två timmar senare.

Så projekt att sova i tid gick helt okej om man bortser i från att nattugglan skulle vara vaken två timmar helt i onödan. Nya tag i kväll och operation; hålla tummarna för att han ska sova hela natten fortsätter.

Nu vankas det återuppvärmning av värmekudden som är aningens för sval för att värma min arma kropp och så ska vi sjunga lite medan middagen blir varm.

"I ett hus i skogens slut, liten tomte tittar ut...."

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar