lördag 25 maj 2013

Update.

Helgen är här och det har nu gått fyra veckor sedan min lilla prins kikade ut i den stora vida världen. Jag har inte den blekaste om var tiden tagit vägen men jag vet som så att jag livet är så mycket mer fantastiskt nu. Lyckan är obeskrivbar och jag försöker verkligen njuta av varje sekund som går. Det gör att jag varit lite frånvarande här vilket jag är övertygad om att ni har förståelse för men min skrivlust börjar återvända så jag ska försöka sätta mig när grodan sover och hamra lite på tangenterna bara för att det är så skönt att lätta på hjärtat.

tänk...i magen växte min lilla groda...
helt otroligt...

I dag har vi haft full fart. Långpromenad i strålande solsken nere på åkrarna. Kosläpp. Fika och lunch med Camilla och Herman som är i Dalarna för bröllopsfestande. Bärhjälp åt fröken fräken som flyttar under helgen och sedan kalas för gobiten Ronja som blir hela fyra år i dag. Och nu, nu sitter jag här på sängen men knodden i knäet.

 status just nu: tröttmössa

För att ni ska få en liten uppdatering om livet i allmänhet så har vi det kanon. Oförskämt bra och allt flyter på. Världens snällaste lilla groda som är prat och -matglad. Skriker endast vid riktigt missnöje och myser mer än gärna och mycket. Anställningen som mjölkko fungerar utan problem och det är en liten groda som växer i rasande fart. Vi har landat bra och jag tycker att för var dag så lär vi oss något nytt om varandra. Det finns inget som gör mig så glad som denna lilla skapelse. Det är en kille som börjar vara lite mer vaken om dagarna vilket gör det hela lite mer verkligt, min ångest över att göra fel och skada honom börjar släppa mer och mer. Han har inte gått sönder hittills och verkar mestadels vara nöjd med hanteringen. Vi är rätt så goda vänner och jag hoppas vi kommer fortsätta vara det. Under sin månad i livet har han hunnit med en hel del. Men det är något jag berättar mer om när jag får tillgång till bildbevis och mer tid.

Antar att det bara är en sak han är lite mindre nöjd med. Och det är att han inte ha något namn. Ett helt gäng med smeknamn men inte tilltalsnamn. Men vi har fortfarande två månader på oss så därför ska vi fortsätta känna efter vad som känns rätt i magen. För ett namn ska han få. Rätt namn.

Lovar.

1 kommentar:

  1. Njuuuut så mkt ni kan!! Det får så fasligt fort:)

    Jag gillar Alfred ;)

    SvaraRadera