Det här med att ta tag i Dag 04 på min utmaning var lättare sagt än gjort. Och jag kan inte påstå att jag är särskilt förvånad. Det handlar ju trots allt om mat. Mitt största problem genom åren. Mat har alltid varit ett nödvändigt ont och något som gör mig tjock. Vilket medfört att jag låtit bli att äta många gånger, att jag har ätit väldigt lite och jag har även ljugit om mat. Inget som jag är särskilt stolt över men med en hel del hjälp, stöttning och kärlek så har jag kommit på rätt köl och insett att det är livsnödvändigt och att man blir en snällare människa.
Så numera äter jag. Och gör jag det inte så blir jag ganska sur och tvär. Vilket är väldigt nytt för mig, det är nämligen väldigt nyligen som jag slutade med de här dumheterna att inte äta. Jag är stolt och samtidigt väldigt rädd. Allt är så nytt. Bara en sådan sak som att känna hunger, att det kurrar i magen, är fantastiskt bra och skönt att kroppen fungerar. Men jag känner mig samtidigt otroligt styrd och det är ovant. Herregud, nu äter jag frukost, lunch och middag.
Det är stort. Riktigt stort.
Som alltid nuförtiden står frukosten av Leksands Minirut med falukorv, vitaminer samt ett stort glas Oboy. Inget extravagant men jägarns vad gott det är. Avnjutes framför Nyhetsmorgon och en hoprullade cairn vid sidan om. Perfekt start på dagen.
Runt lunchtid börjar mitt illamående komma och det är ett tecken på hunger. Och tyvärr har jag inte fått in vanan att äta innan jag mår så men när känslan sprider sig i kroppen att det är sämre mående på gång så är det säkrast att svänga ihop något snabbare än snabbast.
Pannkakor och pasta rouge är stående inslag när det kommer till lunch.
Och inom snar framtid ska jag försöka utöka med lite fler snabba rätter.
Ni kanske har några förslag?
Och sedan godaste middagen på mycket länge.
Min egen hemmagjorda potatis och purjolökssoppa.
Lite hårdare stekt bacon på toppen och såklart kall mjölk
och knäckemacka till det. Yum yum!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar