onsdag 10 april 2013

Solen skiner och nedtrappning pågår.

Efter en natt som varit lite sisådär så är jag glad att jag fick vakna till solens underbara strålar. En underbar dag ute och det är inte konstigt att vårkänslorna sprider sig i kroppen med en rasande fart och genast gjorde att jag sträckte mig efter vårjackan när det var dags att lämna hemmet. Kontoret är fullt av snorande och hostande kollegor, förkylningarnas tider är här och jag som redan är inne på sluttampen av min hoppas såklart att det inte ska ta om igen. Tycker det räcker med "däpta" näsor nu. 

I övrigt så tar jag tag i sluttampen av mitt arbete nu. Finns inte mycket energi kvar till att befinna sig här på kontoret och med de foglossningarna som jag har vill jag helst av allt inte röra mig en meter. Inte för att jag vet om det hjälper att vara stilla men det är så fruktansvärt obehagligt när det helt plötsligt hugger till. Förvärkarna har släppt så nu känns allt lite längre bort igen men i morgon vankas det barnmorskebesök, näst sista som vi har en tid inbokad till och det ska blir intressant och se vad Eleonora säger. Vet inte vad som står på agendan men antar att det mest är rutinkontroll så att allt ser ut som det ska. Men det tror jag nog att det ska göra. Full fart är det åtminstone.

 Hoppas jag ska lyckas mig ut på att ta en kortare promenad i eftermiddag innan solen gett upp för dagen. Lugnt tempo och bra skor så kan jag kanske ta en runda runt åkrarna i alla fall. Frisk luft....åhhh så gott!! Saknar hundarna så enormt mycket och med dem i närheten kom man alltid ut på en promenad vare sig man ville eller inte. Hur bra är inte det. Dock vet jag innerst inne att jag aldrig skulle orka med alla dessa rutiner just nu då kroppen får säga sitt i första hand. Jag är dålig på det och har alltid varit men nu är det som att jag kommit till en gräns för vad jag klarar. Och jag vill inte att mina små vänner ska lida för att jag är trött och slut så därför får de vara hos kära mor och leva gott. Men nog är det tomt allt. Riktigt tomt. 

mina små hjärtan♥

Nu är det dags för lunch. Så vi hörs lite senare.
Pöss o kram

1 kommentar:

  1. Nämen, har du små hårbollar! Hoppas dom kan flytta hem snart igen. Då vet jag vart de kommer sova om några månader... Min granne som har en tax brukar ställa deras babybädd på köksbordet och hon berättade att flera gånger har de hittat taxen i babybädden! Alltså inte när bebisen låg där men ändå! :D
    Hoppas du mår bra! Kram

    SvaraRadera