Jag tog med mig mina små troll
på en underbar promenad nu i veckan.
En sådan dag där man verkligen tar tillvara på här och nu.
För ett bra tag sedan lovade jag mig själv att stanna upp mer och njuta...
Det är svårt.
Men i bland händer det och då måste jag nypa mig i armen.
Det är på riktigt.
Och de gånger det händer insuper jag vareviga minut.
Och printar gärna ned dem i fall att minnet skulle svika.
Pigga och glada.
Förväntansfulla.
Redo att läsa dagens nyheter
och markera att det är läst och klart
(läs: kissa på tusen olika ställen).
Halvvägs genom rundan, dags för den obligatoriska pausen.
Hälsade på våra långhåriga vänner
som nyfiket kika fram bakom träden.
Och det var tio pigga ben som ömsom sprang ömsom gick
runt vår vackra fågelsjö här i Leksand och
på mina läppar var det bara ett sånt där fånigt leende
som liksom inte gick att radera.
Mina små troll var överlyckliga
och det gör att mitt hjärta slår härliga skutt i bröstet...
Jag blir sådär löjligt happy
och det känns som att jag går på små rosa moln
när jag ser deras sprittande glädje.
Så i dag ska jag fånga dagen
och leva lite här och nu.
Jag ska ta en promenad
och efter det blir det en maffig pizza framför handbollsfinalen.
För i dag förtjänar jag det.
På riktigt.





Inga kommentarer:
Skicka en kommentar