Förra helgen så lämnade jag min lilla tösabit såhär.
Sittandes i fönstret och gnydde...
ledsen över att inte få följa med husse o matte på tripp.
Det smärtade i mamma hjärtat
även fast jag visste att Tommy & Malin skulle sköta dem med kärlek.
Kosan styrdes sydväst och målet med resans mål var Trollhättan.
Dock tog resan som skulle ta fem timmar i stället det dubbla...allt för att pojkarna där fram inte lyssnade när vi åkte fel och hamnade i Årjäng.
Snark vad less jag var när vi var tvungen att åka kringelikrok vägarna via Bengtsfors.
Men nu har vi sett det.
Inte igen tack.
Väl framme pussades jag med Tyra då det var längesedan vi träffades...
och såklart maffigt kramkalas med Herman & Camilla- skälet till resan!
På fredagen så tog vi en liten sovmorgon då klockan blev sent innan vi gick till sängs.
Mycket skratt och snicketisnack gjorde att tiden glömdes bort och det är så livet ska vara.
Spontant.
Glädje.
Kärlek.
Vid lunchtid drog vi oss mot centrum
och slog oss ner på ett café nere vid vattnet och njöt i solen.
Camilla njöt av den maffiga räkmackan
och galet underbara morotskakan som vi svullade i oss.
Mums.
Då lilla damp(jag) var med så var vi såklart tvungna
att hitta på nåt ganska snart efter fikastunden...
så Camilla fick vara lekledare(Herman stackaren var på jobbet).
Och resultatet blev ruskigt bra och jag var som ett spralligt barn full av fascination.
Ville se mer.
Förstå.
Uppleva.
Hur fungerar det? Varför gör det si?
Varför gör det så? Hur ska de få plats?
Ja det var ju inte direkt det lilla fartyget som skulle slussas uppåt i landet.
Jisses.
Ett brittiskt handelsfartyg kom vi fram till att det var.
STORT.
Är ett bra ord som sammanfattning.
Kärestan min <3
Bästa Milla<3
Vill. Tillbaka.










Inga kommentarer:
Skicka en kommentar