Välkommen till världen ♥

I morse vaknade jag till de bästa av nyheter. 

En kär vän jobbade nämligen hårt under natten och födde en välskapt liten tös. Fick en fin bild och alla minnen från min egen förlossning sköljde över mig. Den där fantastiska oändliga kärleken som uppkommer när den lille placeras på bröstet, den känslan vet jag att mina vänner kände just där och då. För det finns banne mig inget bättre. 

Grattis mina fina♥

26 April 2013

Min första dag

Och så var den här. Min första dag på kontoret i sällskap av August. Inte så många knop som blivit gjorda men jag är ganska säker på att det kommer att bli bra i slutändan. Malin kan sin sak och jag vet att hon kommer att överlämna sina arbetsuppgifter så att jag kommer att kunna känna mig trygg i det jag ska göra. Nästa fredag så går hon hem på sin mammaledighet och jag väntar med spänning på den där lilla krabaten som ska kika ut...och för er som känner mig så vet ni att väntan är inte min starka sida direkt. Men snart, mycket snart är det en liten klimp här och om jag vågar så lovar jag att jag ska hålla den, försiktigt, försiktigt så att hon/han inte går sönder. 

Ganska konstigt det där, hur rädd jag är för andras bebisar och självklart även var inför Augusts ankomst. Så rädd att göra fel och i värsta fall göra illa den lille men se, jag har klarat av det under nio månaders tid så jag hoppas att Malin ska känna så pass stort förtroende för mig och ge mig chansen att mysa lite i alla fall. 

Åhh det är sååå spännande, sångfågel, skejtare, globetrotter...vem är du? 

Komsi komsi...

 Och här har ni min mage för ganska precis ett år sedan. Rund och go med 2,5 månad kvar till BF. En fantastisk tid och det visade sig vara en fantastiskt fin liten kille som ruvade där inne.

Nu väntar vi på Lisa som slutar skolan. Det är dags för en "avskedsfika" innan hon beger sig ner till Göteborg för lite LIA. Vi kommer att sakna henne så mycket och det är sorg att det nu bara återstår en tripp till Leksand kvar för henne och det är inför examen. Så underbart för henne som kämpat i snart två års tid men sorgligt för oss som kommer att sakna den där underbart "virriga", positiva och glada skånskan. Hur ska vi klara oss, ja det kan man undra. 

Vi packar ihop för i dag och säger tack och hej. I morgon finns vi här på kontoret igen, i hopp om att lära oss något nytt.

Trötta själar.

Jag sitter här på sängen, så där härligt trött som man blir efter en dag i badhus. Känslan i kroppen är skön, gossen sover, totalt utslagen med nappen på sniskan då den halvt trillat ur munnen. Det tar på krafterna att plaska i vattnet. Men oj, så roligt det är!

Snart vankas det middag och sen lite tv tid. Sambon är ute till skogs och vi ska ta det lugna gatan här, jag och August. För på förmiddagen träffade vi doktorn och vår söta BVC sköterska Kia. Undersökning, väga, mäta och slutligen det tråkiga med det hela. Stick i låren. I dag gick det dock väldigt snabbt,  läkaren och Kia samkörde så att de stack samtidigt. Snabbt som ögat var de klart. Reaktionen kom efter en stund hos August så förmodligen var det inte sticket han reagerade på utan att det sved efteråt. Men det var snabbt glömt och charmören plockade fram sitt stora leende igen. Och tur är väl det, att minnet i bland är kort, för det kommer ju garanterat ske fler gånger.

 

Nu ska jag dock masa mig ned och inta plats vid spisen så att vi får någon middag i dag. 

Återkommer så snart jag kan!

Kram på Er

Simhallen nästa.

Det har varit omtumlande dagar i vår familj och nu börjar vi landa och återfår färg på kinderna efter en hel del oro. Alldeles precis när jag postar det här inlägget är det dags att ta på sig de snabba skorna och börja knata in till Leksand.

 I dag ska nämligen lilleman inviga sina otroligt söta badbyxor då det vankas babysim. 

Ska bli så otroligt mysigt och jag hoppas att gossen min ska uppskatta att bada i det stora "badkaret", som vi vet sedan tidigare så älskar han när vi badar här hemma och blir inte puttig förrän det är dags att kliva upp. Men för att vi ska kunna bada i lugn och ro så krävs det att vi knatar nu så att vi hinner mata och duscha innan det är dags att hoppa i plurret. 

*fortsätt simma, fortsätt simma*

"Fullfart" dag.

Jomen så att visst är det så. Att i dag har vi torsdag och det är en fullspäckad dag som ska avslutas med Broadchurch på fyran. För har jag fastnat i en serie så vill jag verkligen se fortsättningen men så glömsk som jag är med min stackars amningsförvirrade hjärna så har jag till och med ställt alarm på telefonen(För visst är det skönt att krypa ner i sängen på kvällen efter en hektisk dag och bara slappna av framför teven). Är så enormt mycket som snurrar i huvudet inför lördagen som innefattar en dop gudstjänst för vår lille pojke och det ska bakas, dukas, göra cake pops och pom poms. Men i slutändan blir det bra och jag tycker ju att sådant här är roligt även om det alltid blir lite stressigt de sista timmarna. 

Men först vankas det träning. Så det är vad vi ska göra nu. Grodan sover och vi ska knata upp för de där jobbiga backarna och sedan vända åter hem för lite ben och rumpa. Gruvar mig lite men det gör jag alltid innan jag lyckas kliva ut genom dörren med kläder på kroppen och skor på fötterna. Och puckot har ju skrivit det här nu så nu kommer jag inte undan men förhoppningsvis så vaknar min lilla pt snart så att han kan hejja på mig när jag ska träna. 

Så nu kör vi. Hepp hepp.

När man har en ny dag. En tisdag.

Hoppsan. 

Jag återkom inte under gårdagen. Tiden rann i väg och jag insåg att det var mycket klokare att krypa till sängs i stället för att starta upp datorn. Så jag var så där galet förståndig och nattade August och därefter mig själv.

I dag har vi varit till vår BVC sköterska Kia för att mäta och väga...jisses 7,5kg väger grodan nu, jisses. Stor pojk. Och välmående. Allt såg mycket bra ut och han växer som han ska vilket är det som betyder mest. Om två veckor ska vi börja med smaksensationer. Ska bli spännande och se vad han tycker om det. Att få en ny främmande smak i munnen. 

Snart vankas en promenad med hundarna, vi ska försöka ta en lite längre variant. Spring på åkrarna, lite bajsätning, ett dopp i älven och självklart en hel del lek. När vi kommer in ska vi förbereda lite saker in för dopet, som att göra pompoms och planera lite bakning. Vad ska man bjuda på osv. Känner att det krävs lite framförhållning och till helgen kommer det inte att ske så himla mycket då det är dags för kärleken att cykla de nio härliga milen mellan Sälen och Mora. Sedan är det bara två veckor kvar. Två veckor som jag vet av erfarenhet bara kommer att svischa förbi. Och jag vägrar stressa. Så nu ska det planeras. Hejja mig. 

Vad gör ni en tisdag som denna?

Besiktning av morsan avklarad.

I dag har jag varit till barnmorskan för kontroll efter förlossningen. Hur jag mår, min upplevelse, preventivmedel och undersökning. Och det var nästintill att hon tappade hakan över min enkla och otroligt snabba förlossning. Ja, jag har insett att jag verkligen inte ska klaga utan jag kom oförskämt lindrigt undan smärtor och annat obehag. Ändå har jag fått uppleva den där enorma kraften som finns inom oss och som på något fantastiskt sätt plockas fram per automatik och driver ut den lilla lilla människan som växt och frodats i magen. Hmm...det går verkligen inte att beskriva mer än så. Det var i alla fall enormt roligt att träffa henne i dag, samtidigt som när det var dags att säga hejdå kändes en aning sorgligt. Förmodligen blir det inte förrän nummer två ska komma till världen som vi träffas igen och vi som har så roligt på våra träffar. Mycket skratt och jag är så tacksam för allt som Eleonora gjort för oss. Vi har varit trygga och väl omhändertagna hela resan och jag hoppas att det är hon som följer oss nästa vända.

Besiktningen? Mycket Väl Godkänd.

lillgrodan 15 minuter gammal

Här är resultatet från denna resan. Ett stycke liten groda. På bilden alldeles färsk. Och jag, jag hade mitt lyckligaste ögonblick någonsin. Det finns ett liv före och ett liv efter. Och inget, verkligen inget  går upp emot detta. Livets mening.

  Jag älskar dig lilla skrotunge ♥

Lördagar är härliga dagar.

I dag har vi varit en effektiv familj som tvättat och städat med blixtens hastighet för att ha möjligheten att umgås med goda vänner nu under kvällen. Och jisses så skönt det var att komma hem till ett hem som är välpolerat. Nästan så att man bli bländad.

Men självklart startade vi dagen med lite kvalitet. En promenad nere på åkrarna för att väcka våra sömniga kroppar och samtidigt ge grodan en chans att sova en liten stund. Han har nämligen lite svårt att sova om det är för tyst, stilla och allmänt lugnt. Men om vägen är gropig, omgivningen högljudd(tänk gräsklippare alldeles jämte dig volym) och det stökas och bökas, ja då sover han som en liten prins. Vilket är bra. För oj vad vi blir bortskämda, han är verkligen snällheten själv och hänger gladeligen med på våra aktiviteter.

Och sov på promenaden det gjorde han, som en liten prins och vi njöt av lite egentid nere vid vattnet där vyn är så vacker så vacker. Lördagar är bra härliga dagar. Och i dag var en sådan dag.

Nu kör vi fredag hela dagen.

Fredagen är här och jag ser framemot helgen som är i antågande. Jag och knoddas har förvisso helg i stort sett varenda dag men jag måste säga att det blir lite extra festligt när man vet att mannen i hushållet inte ska hänga på kontoret hela dagarna. Morgonpigga i dag, eller åtminstone jag och snart redo att möta dagen, har ätit frukost på sängen och myst i massor med tröttmössan. Jag kan liksom inte riktigt få nog av den där lilla varma varelsen som ligger vid min sida och snusar sött, det är så in i vassen svårt att slita sig. Det går bara inte.

precis just nu ser det ut så här...trött kille.

I dag vankas ärenden inne i Leksand och eftermiddagen bjuder på en tripp till Borlänge med en god vän. Ska byta en födelsedagspresent som var lite för liten, fylla på med kaniner för att förhindra framtida olyckor och självklart ha kvalitetstid med fröken. När jag kommer hem får jag sedan lyxen att krypa ner jämte mannen och ha lite fredagsmys tillsammans med vår lille son. 

En fredag i världsklass må jag säga. Så nu kör vi, hepp hepp!!

I dag säger vi grattis Sverige!

Grattis Sverige!

I dag är det dagen då vi ska fira vårt avlånga land och det görs helt klart bäst med att hissa flaggan i topp och njuta av dagen tillsammans med lilla grodan(pappan i hushållet är bortrest på jobb) och solen. Så det är vad vi har planerat i dag. Vi tar det som det kommer helt enkelt. Något inte helt vanligt i mitt liv då jag gillar att planera men jag börjar finna mig i att som mamma med en liten nyfödd så blir inte alltid dagarna som man tänkt sig. Därmed kan vi konstatera att jag är under träning för att kunna njuta till max och jag börjar gilla´t!! Inte helt fel att bara vara och njuta, helt enkelt svårt att ogilla.

Dagen till ära så bjöd lille grodan på det första besvarade leendet och mitt hjärta smälte totalt. Första gången trodde jag att jag inbillade mig men när det kom ett till strax inpå då visste jag. Vilken liten godbit han är min lille prins. Det är något alldeles speciellt att se de där stora blå ögonen fokusera och sedan spricka upp i ett stort leende. Jag är kär. På riktigt. Om nu någon mot all förmodan skulle ha missat det. 

♥ morgonens mysfötter ♥

Korna är nu på grönbete.

Då jag var en aningens frånvarande föregående vecka så lyckades jag inte visa de få bilderna som jag lyckades knäppa med mobilen när vi var på kosläpp här i byn. Det är en sån händelse på "vårsommaren" som är så glädjefylld. När bonden öppnar dörren till ladugården och den första kossan nyfiket kikar ut och inser att nu är det fritt fram för en sommar med sol och mängder av grönt gräs. Glädjen de visar med sina hoppa och skutt är så härligt medryckande att jag nästintill också vill göra detsamma. Dock hejdar jag mig, tack och lov. För hur skulle det se ut. Ja, herregud, det är tur att jag skonar min omgivning från dessa pinsamheter.

Vi hade även ett bonusbarn med oss dagen till ära då vi helt sonika knatade hem till Nettan och kidnappade Hampebus för lite roligheter. Och vilka ögon den pojken fick när kossorna skuttade fram i all sin ysterhet rakt framför oss, mycket funderingar hos honom som ploppade upp men han berättade även att det är i från kossan som mjölken vi dricker kommer. Så där fick vi vuxna allt lära oss något nytt. Klok pojk det där!! 

Med en varm och go känsla inombords så lämnade vi sedan korna till sitt nya nöje, grästuggande och solbadande, och knatade sakta hemåt. Vi var ju trots allt tvungna att lämna tillbaka den lille pojken med guldlockarna innan mamman saknade honom alltför mycket och skickade ut en efterlysning. Men detta var en söndag som föll mig helt rätt i smaken. Livskvalitet på hög nivå. Ohh yes!

Tiden saknas...

Ojojoj, redan söndag och en hel vecka har hunnit passera. Jag förstår mer och mer vad andra familjer i min närhet menar med att tiden inte räcker till med små barn i hushållet. Det är så sant, så sant. Min skrivlust har funnits här sedan sist men tiden har inte varit på min sida direkt. Därav frånvaron.

Pojken min växer så det knakar och i dag har jag sorterat ut för små kläder i storlek 50 och 56. Lilla grodan väger just nu omkring 5800g och vår underbara BVC sköterska nämnde lite skämtsamt i torsdags att om det fortsätter i samma takt kommer han att väga 10kg på sin två månaders dag. Ojoj. Stoppa tiden.

Och just precis i denna stund ligger han och gäspar stort om och om igen. Trött kille det här. 

Det har varit en relativt lugn vecka som passerat. i måndags var jag på shoppingtur med mor i

Borlänge och införskaffade lite nytt till grodan som vuxit ur storlekarna som fanns här hemma. Sedan hade jag kvalitetstid i fredags med finaste Lisa innan hon begav sig hem till Skåneland för lite "sommarlov", snyft snyft. Däckade i feber fredag kväll och har sedan dess varit klen. Huvudet dunkar och orken tryter vilket bidragit till en helg utan aktiviteter för min del. Mannen min har däremot kämpat på här hemma på gården och kommer förmodligen alldeles strax att trilla in här hemma och vara vrålhungrig. Så det är bäst jag pallrar mig ner och påbörjar matlagningen. Men jag hoppas att det ska finnas tid till att skriva snart igen.

Hoppas ni har haft en finfin helg allihopa!

Puss

Sista söndagen i maj.

I dag har vi haft vår första dag med total missnöje. Vår lille groda har gnällt och skrikit mest hela tiden vilket har gjort att paniken växt inombords. Provar allt möjligt för att försöka hitta orsaken till missnöjet men ingen lycka. Dock har det varit enormt varmt i dag och så fort det blev lite kyligare nu på eftermiddagen så blev han genast mycket mer nöjd och han slumrar här i min famn nu. Jisses vilken maktlöshet man kan känna över att hitta orsaken till skriket. Ojojoj. Men lite har jag fått gjort i dag i alla fall, blev fix hemma på gården i det tar sig. När man bor så här finns det alltid saker och göra, det vet jag, och det gör mig inget utan det är ganska rofyllt att påta hemma på gården och allra helst när man ser resultat efter en dags slit. Och med min lediga hand(alltså den som inte vaggat liten skrotgroda) har jag lyckats fånga några glimtar på bild:

arbetsbrallor/ leksandspartihandel

Favoritäppelträdet snart i full blom,

potatisen är numera på plats...

 ...och Mr.Kanin är tvättad.

Ja, och så har det krafsats löv, gräs och rensats i landet. Allt medan gungandet av missnöjd bebis pågått såklart. Multitasking på hög nivå! Nu ska jag dock ta och duscha efter att ha ätit den godaste pizzan på mycket länge(jag var hungrig som en varg vilket kan ha ett finger med i spelet). Kommer antagligen somna ovaggat i kväll. Hoppas bara min son tycker att det är okej.

Och ja, mitt mors dags firande fick jag nu på kvällen. Överraskades av hjärtat med pizza och till blev det ginger ale, underbara rosor, mörk choklad och trisslotter. Min allra första mors dag men definitivt inte den sista. Jag är en lyckans ost som får vara mamma till lilla grodan. 

Lycklig tjej, hej!

Update.

Helgen är här och det har nu gått fyra veckor sedan min lilla prins kikade ut i den stora vida världen. Jag har inte den blekaste om var tiden tagit vägen men jag vet som så att jag livet är så mycket mer fantastiskt nu. Lyckan är obeskrivbar och jag försöker verkligen njuta av varje sekund som går. Det gör att jag varit lite frånvarande här vilket jag är övertygad om att ni har förståelse för men min skrivlust börjar återvända så jag ska försöka sätta mig när grodan sover och hamra lite på tangenterna bara för att det är så skönt att lätta på hjärtat.

tänk...i magen växte min lilla groda...

helt otroligt...

I dag har vi haft full fart. Långpromenad i strålande solsken nere på åkrarna. Kosläpp. Fika och lunch med Camilla och Herman som är i Dalarna för bröllopsfestande. Bärhjälp åt fröken fräken som flyttar under helgen och sedan kalas för gobiten Ronja som blir hela fyra år i dag. Och nu, nu sitter jag här på sängen men knodden i knäet.

 status just nu: tröttmössa

För att ni ska få en liten uppdatering om livet i allmänhet så har vi det kanon. Oförskämt bra och allt flyter på. Världens snällaste lilla groda som är prat och -matglad. Skriker endast vid riktigt missnöje och myser mer än gärna och mycket. Anställningen som mjölkko fungerar utan problem och det är en liten groda som växer i rasande fart. Vi har landat bra och jag tycker att för var dag så lär vi oss något nytt om varandra. Det finns inget som gör mig så glad som denna lilla skapelse. Det är en kille som börjar vara lite mer vaken om dagarna vilket gör det hela lite mer verkligt, min ångest över att göra fel och skada honom börjar släppa mer och mer. Han har inte gått sönder hittills och verkar mestadels vara nöjd med hanteringen. Vi är rätt så goda vänner och jag hoppas vi kommer fortsätta vara det. Under sin månad i livet har han hunnit med en hel del. Men det är något jag berättar mer om när jag får tillgång till bildbevis och mer tid.

Antar att det bara är en sak han är lite mindre nöjd med. Och det är att han inte ha något namn. Ett helt gäng med smeknamn men inte tilltalsnamn. Men vi har fortfarande två månader på oss så därför ska vi fortsätta känna efter vad som känns rätt i magen. För ett namn ska han få. Rätt namn.

Lovar.

Den berömda bebisbubblan.

Vi lever i den berömda bebisbubblan just nu. Dagarna rullar på och vi börjar så smått trevande att börja lära känna varandra. Allt är så nytt, härligt, förvirrande, omtumlande och underbart att man inte riktigt vet hur man ska sätta ord på det. Det jag kan säga är att detta är världens finaste lilla kille och just nu i skrivande stund så ligger han här i mitt knä och snicketisnackar. Otroligt mysigt och hjärtat smälter som smör i solen.

♥mamma älskar dig ♥

En liten farbror bör ha en huvudbonad som passar.

Nu ska jag vara lite tråkig. 

Ni vill säkert att jag skriver lite om bebis och mig själv. Och det kommer. Men först vill jag kasta ut denna efterlysningen till min lille namnlöse knodd. Gossebarnet som ligger här i mitt knä och snusar är en liten minifarbror. Hur go som helst. Och om man är en sådan goding hör det till att ha en keps tycker jag. Inte en sådan där vanlig sak utan en gubbkeps i miniatyrmodell. Men det är inte det lättaste att hitta så jag blev överlycklig när jag fann denna på nätet, dock slutsåld i grabbens storlek så nu ber jag er där ute om hjälp. OM. Om ni knatar in på ett Hennes & Maurits, kan ni då möjligen ta ett varv förbi barnavdelningens minsta storlekar och kolla på denna gubbkepsen i storlek 68. Den är såååå söt och skulle göra sig fint på detta lilla huvudet. 

H&Mbarn

Anledningen till min frånvaro.

På morgonen den 26 april 2013 föddes vår lilla guldklimp och lyckan är total. Allt gick hur bra som helst och just när jag skriver detta ligger han och snusar i mitt knä. Jag är kär och njuter just nu för fullt av mitt nya liv tillsammans med mina underbara pojkar. Kan inte ha det bättre, jag är såååå lycklig!!

  ♥♥♥

Hurra för BOOB fine dining!

Nu så här i slutet av graviditeten så är magen stor. Som om någon missat min kagge när jag rultar fram på gatan. Men i alla fall. Jag har lyssnat på alla vänner och bekanta om att inte införskaffa amningsbh:ar innan bebis är här då brösten har en tendens att anta formen av jättemeloner och de inköpta bh:arna blir då för små. Dock kände jag för några veckor sedan att jag led av att ha bh på mig trots att jag använde bh förlängare och hade dem otroligt löst sittande. Förmodligen var det byglarna som bråkade med mig och gjorde bebis arg vilket resulterade i kickande så fort jag satt mig ner. Och det gjorde ont. Riktigt ont. Sådär att tårarna var nära och gjorde att jag bara drömde om att få komma hem till sängen och lägga mig raklång i hopp om att smärtan skulle ge med sig.

Så jag gick emot rekommendationerna och gjorde en beställning efter lite samråd med min kära. Och för han var det ingen tvekan då han förmodligen tröttnat på mitt gnällande och att se mig ha ont. Sagt och gjort. Jakten efter en skön amningsbh, utan byglar och med fodrade kupor samt bra stöd började. Med googles underbara hjälp återkom jag till Boob´s hemsida där jag tidigare beställt mina svarta supersköna jeggings och hittade en bh som föll mig i smaken. 

Nu har jag haft den hemma i några veckor och jag bor i den. Den är så skön, så skön. Uppfyller alla mina krav och det är inte illa må jag säga. Och med alla amningsbh:ar från Boob får du med en bh-förlängare vilket gör att om den skulle bli för liten runtom kan du komplettera med den och kan ha den trots att kroppen sväller och förändras. Dock inget jag har behövt använda nu då denna är så mjuk och behaglig att det inte klämmer någonstans. Och det går att ha vita t-shirts för den är som sagt fodrad och ger bröstet en väldigt fin form. 

Boob fine dining köper du HÄR!!

Rekommenderar denna varmt och jag kommer garanterat att införskaffa en till när jag vet hur stor bysten blir under amningen. Och när man vill ha fler, det är väl ändå det bästa betyg man kan få!!

♥ tre år av kärlek ♥

Den 10 April var det tre år sedan som jag träffade min käraste. Jag minns det som i går och kan inte riktigt förstå vart tiden tagit vägen. Det har hänt så otroligt mycket saker under dessa år att jag har svårt att få det på pränt. Men jag vet att det är rätt. För det känns så otroligt rätt i magen och det är det absolut viktigaste.
Han är Mr. Right för mig.

Vår dag firades inte särskilt stort, det var vanlig arbetsdag men jag fick allt tre underbart stora vackra röda rosor med det gulligaste kortet. All text var skrivet direkt från hjärtat och tårarna trillade ned för mina kinder. Svårt att inte göra det med den kärleksförklaringen. 

Tre år kan för en del ses som väldigt kort tid och för en del väldigt lång tid. Jag bryr mig inte, jag är tacksam för var dag jag får dela med denna mannen. Det har varit höga berg och djupa dalarna men vi kämpar och kommer starkare ut ur varje utmaning vi ställs inför. Tillsammans klarar vi allt!

2012

  

Och nu väntar en spännande tid framför oss. Det största man kan vara med om och jag vet att vi känner samma lycka inför vad som komma skall. Ditt tålamod är så fantastiskt stort och jag förstår inte hur du står ut med mig nu. När jag inte kan raka benen själv eller når tånaglarna så att jag kan pimpa dem med lite glada kulörer. Under nätterna när jag stånkar och stönar över hindrad rörelseförmåga och svårt att sova. Mitt totala ointresse av att äta mat, svängningar i humöret och oro inför förlossningen. Vad det än är så finns du där och peppar mig att tänka positivt. Vad har jag gjort för att förtjäna all din omtanke? Jag hoppas verkligen innerst inne att jag ger dig något tillbaka som kan vara en bråkdel av det du ger mig. För jag älskar dig av hela mitt hjärta ♥

20121123

Tack för att jag fått dela dessa 3år med dig och jag ser framemot de kommande ljuva åren tillsammans med dig, farmen och vårt lilla pyre.

Du är mitt allt♥

Sömn behövs.

Tjockis ligger på sängen och känner tröttheten krypa sig på. Det blev inte många timmars sömn i natt och jag tror att det får bli en liten lur innan jag tar mig en promenad och åker in till noret. Känner att jag måste se lite människor i dag men det är ingen höjdare när man är så här trött. Läste i veckobrevet från vårdguiden att det för de flesta blir så här när man närmar sig förlossningen, kroppen vänjer sig vid att det kommer att komma en liten som vill ha mat och ombyte oavsett tid på dygnet. Så det är nog bara att vänja sig men jag kommer ta varje tillfälle som ges till vila nu innan nedsläpp för jag känner mig inte riktigt som en fullt fungerande människa i dag. I övrigt så har vi inte regn i dag. Hur fantastiskt. Fåglarna kvittrar utanför fönstret och det känns som att med lite sömn nu så kommer det här att bli en riktig toppen dag. Så klockan är nu 10:32 och jag säger god "natt".

Och här står barnsängen, som Tobbe sov i när han var liten, bäddad och klar. Redo för den lille. Mysipys.