I dag är en sådan dag när själen är tung och jag inte har den blekaste om varför. I mitt sinne önskar jag att det var en dag med mörka moln och tunga, blöta droppar som faller till marken. En sån dag när man kurar ihop sig till en korv i sängen, tänder ljus och kikar på film. Men inte i dag. I dag bjuds vi nästintill på sol. Och så känner man så här. Suck.
Det kändes som att jag höll på att drunkna när jag duschade. Alltså självklart inte på riktigt men det var känslan av att sjunka som en sten på djupt vatten som överrumplade mig och nu sitter jag efter mycket övertalning med mitt inre, här på kontoret och försöker få något vettigt gjort. Jag tog mig hit. Men själen är hemma. Det känns mest som ett tomt skal där min hjärna följt med och går på högvarv för att förstå vad som händer. Varför kom dessa känslor nu, i dag, av vilken anledning?
Ja. Jag vet inte.Jag har inget svar.
Men en sak vet jag...det blir bättre.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar