Badbomd utförd.

Fredagsmyset här hemma har bestått av badande i badbaljan...utförandes bomben. Jihaaa, vatten i hela badrummet. Mamman får torka. Och funderar under tiden på hur en så här liten person i sin lilla badbalja kan lyckas sprida denna minimala mängd vatten hela vägen upp i taket. 

Hur är det möjligt? 

Jaja, det torkar. 

Det är trots allt bara vatten.

Toker var väldigt nöjd och somnade gott efter sitt badbombande och tandborstningen i renbäddad säng med kanin i famnen. Och nu ligger han där och snusar så rofyllt.

Ett bra avslut på dagen och jag hoppas att han sover sött hela natten så att även mamman i hushållet får göra så. Ögonen kilar nästan i kors men då det varit hockey i kväll så kan jag inte krypa i säng riktigt än. Eventuellt måste jag bege mig in och hämta sambon som är billös. Men jag hoppas verkligen att jag snarast får borsta tänderna och krypa ner. 

Jag längtar.

Efter två dagar med utbildning på jobbet så är hjärnan överfylld med nya kunskaper, insikter och information. Roligt att lära sig nya saker. Det är det alltid. Nu gäller det bara att komma i håg all information och sortera den i rätt fack för att kunna anamma den på måndag när det åter är dags för arbete. Men innan den sorteringen kan påbörjas måste hjärnan få lite vila.

Med det säger jag välkommen fredag och helg, otroligt efterlängtat.
Tid för vila och återhämtning.

Och så säger vi god natt.
I morgon är en ny dag med ny energi.

Dröm sött!

Island i stickad form.

Jag har totalt snöat in mig på stickade tröjor med "Islands" mönster. Något jag påtalade för min kära mor, i hopp om att hon skulle vilja sticka till mig. Men det sket sig. Och det förstår jag, hon ska inte slita ihjäl sig för att jag vill ha en tröja. Jag har trots allt vet att förstå att bakom dessa mönster ligger det massor av arbete och tid. Spanat på en finfin köpetröja från Jumperfabriken men priset var lite för högt för att min ekonomi ska mäkta med därav har jag försökt att spana in kedjorna och deras utbud.

Och i dag fick jag ett nyhetsbrev från H&M där dessa två snygga kandidater fanns med. De faller mig i smaken båda två men det får faktiskt räcka med en. Men vilken. Om jag hade tillfälle skulle jag gärna vilja klämma och känna lite på dessa. Typ nyss. Inte om en vecka. Att vänta är inte min starka sida. Verkligen inte.

Hur som.

Vilken tycker ni är snyggast?

Oversize modell/hittas HÄR

Och denna godingen hittas HÄR.

Snygga. 

Jo tack.

Beslutsångest.

Som vanligt.

Att vara tekniskt sviken.

Det här med att vara utan telefon har jag börjat vänja mig vid. De första dagarna kände jag mig naken och en aning handikappad. Vanan att alltid vara tillgänglig blev enormt påtaglig och jag kunde känna en viss irritation när jag hela tiden måste tänka lite i förväg när jag ska i väg någonstans som kräver kontakt med andra berörda parter. Men som sagt, nu börjar jag komma in i det. På sätt och vis skönt. Samtidigt så vet jag att det är vänner som hört av sig och säkerligen funderar varför jag aldrig svarar på samtal och sms. Alltså inte av nonchalans från min sida, verkligen inte. 

Jag hoppas verkligen inte att någon tror det, alltså att jag nonchalerat denne och känt sig bortglömd. 

Det är bara tekniken som har svikit mig.

Det händer inte så mycket om dagarna mer än att det ser ut så här; grusiga ögon, frukost, morgonpromenad, arbete(upp över öronen), lunch framför datorn, arbete, promenera hunden, arbete, arbete, hämta August, skynda hem, laga mat, leka, natta trött Toker, förbereda morgondagen, promenera hunden och alldeles för sent på dygnet dags att sova en timme innan Toker vaknar och har svårt att somna om. Ja, detta är det välkända hamsterhjulet. Avundsjuka? Nej. Jag tänkte väl det. Tacka gudarna för att den lille Tokern är den sötaste godingen som går på denna jord, killen med ett leende som värmer ända in i hjärtats djupaste skrymsle. Värmer där ingen annan kommer in. 

Så jag har inte så mycket spännande att berätta just nu.

Jag har fortfarande inte lyckats bli bärgad efter min dikeskörning med Viktväktarna. Jag hade som jag redan visste, ett plus på vågen förra veckan. Ett alldeles för stort plus. Ofantligt tråkigt såklart men jag har ingen att skylla mer än mig själv. I morgon siktar jag på en nystart. Ny vecka med nya fräscha poäng och jag måste verkligen ta tag i detta nu då jag fått bekräftat från läkare att jag har IBS, även kallat stressmage. Inte helt förvånad. 

IBS:en har nämligen förvärrats nu under dessa veckor som jag har ätit mindre nyttiga saker, bröd och oregelbundet. Dagligen har jag svåra magsmärtor vilket gör att det är extra jobbigt då smärtorna är så pass starka att jag sitter dubbelvikt på kontoret. Ingen höjdare som ni säkert förstår. Därför är det väldigt bra om jag kan styra upp det här nu. 

Hepp hepp!! Jag kan klara detta. Jag kan verkligen. Jag vet det. Så nu ska jag sitta ner och planera in lite motion för att få igång fläsket igen, matschemat är redan fixat och rullar på för fullt, det är bara det där lussekatterna, glassen och smörgåsarna som måste ratas.

Så mycket mer har inte hänt. 

Mamma var här förra veckan och hängde med August under tiden som gänget från kontoret drog i väg på Dalarnas idrottsgala för mingel, middag, uppträdanden och prisutdelningar. Trevligt, trevligt. Roligt att umgås utanför kontorets väggar, uppsnofsade och lätta till sinnes. Jag höll mig alert fram tills klockan slog 21, innan småbarnslivet kom i kapp mig och jag gäspade stoooort. 

I lördags var det hockey här på orten och det var faktiskt första matchen som jag såg denna säsongen. August hade, tro det eller ej, ro i kroppen att sitta still nästintill hela matchen och jag är imponerad. Han som annars har myror i hela kroppen men dagen till ära så satt han i mitt knä och myste. Lite korv och festis som proviant gjorde såklart sitt till. En mysig lördag som avslutades tidigt i säng. Trött, tröttare, tröttast.

Ja här fick ni ett blandat inlägg som innehåller lite allt möjligt. Man kan kalla det en sammanfattning över vad som hänt sedan sist. Den korta versionen. 

Nu ska jag masa mig ner och förbereda frukosten innan det är dags försöka komma i säng i tid. Önska kan man alltid göra. Innan midnatt säger vi. Det låter bra. 

Och jag hoppas innerligt att jag lyckas med det. 

Natti natt!

Önskan från mamman i hemmet.

Nu när det är detta eviga mörker och min klädsel består av "kontorsuniformen" eller mjukiskläder så kan man åtminstone bjuda till på en snygg mjukisstass. Därför tycker jag att det verkligen vore i sin ordning att tomten kom hem med denna dressen till mig i julklapp. Finstickad gör att den känns lite finare än vanliga hemmaoutfits. 

Bild från H&M

En dress som jag absolut kan tänka mig att ha om jag skulle lämna hemmet för en tur till affären eller någon av de lokala pizzeriorna. Byxan hittar du HÄR och munkjackan HÄR.

Snälla tomten, jag har verkligen varit snäll i år.

Lovar.

Projekt nummer ett i hemmet.

Här hemma ser det ut som en bomb har briserat. 

Ingen underdrift från min sida.

Det är skitigt högt och lågt, dammråttor och saker precis överallt. Personer utanför familjen är inte välkomna. Inte för att jag inte vill att de ska hälsa på men jag skäms så in i de grövsta för hur det ser ut. Och så här kan vi inte ha det. Vi kommer att bli kvar här i vår lilla stuga ett tag till, det är bara att inse det men jag känner att jag måste få göra om. 

När vi flyttade hit var det mer eller mindre kaos då jag var gravid och skapligt tjock om magen, det mesta var tungt och vi flyttade in hastigt. Saker och ting fick inte kännas in ordentligt utan det bara placerades på ett ställe och har sedan blivit kvar där. Något som känns i magen. Det känns inte bra. 

Så nu är det dags att göra om och göra rätt. 

Ett projekt som kommer att ta sin lilla tid men jag ska börja i det minsta rummet hemma hos oss. Det rummet som i dag agerar Augusts rum och garderob i ett. Ja, ni hör ju vilken härlig kombination. Barnrum och garderob.

Och när man bor trångt så är det okej med sådana här lösningar men det måste vara funktionellt. Något det inte är i dag. Så nu ska det fixas. Jag har två olika idéer som jag ska ventilera med sambon när han kommer hem. Men det lutar åt den som jag kom på först och som är mest genomtänkt, Den som jag verkligen har vridit och vänt på.

Några saker ska få flytta ut och några ska inhandlas och få flytta in. För att få en helhet i det som kommer att agera garderob så behöver vi en ny byrå och då har jag spanat lite på Ikea för att finna inspiration samt möbler i rimliga priser. Föll faktiskt för byrån Malm som jag har för sväljer ganska så mycket och kan räcka till mig och mannen. Det som saknas då är en klädförvaring till lilleman men det ska jag fundera vidare på. 

Byrå MALM/ikea

Säng har lilleman redan som han just nu sover sött i och den ska inte bytas ut än på ett tag. Däremot så är det en hel del saker i det där rummet som ska plockas ut och ställas upp på vinden i väntan på att vi bor större och får plats för det. När det är gjort, då ska jag göra en liten myshörna med madrass och mängder av kuddar för extra mysfaktor. Lite hyllor ska upp på väggen och självklart lite tavlor, har en hel hög som väntar på att komma på plats där inne. 

Åhhh, det ska bli så roligt att göra det här. 

Jag vill börja nu. 

Tömma, spackla, måla och inreda. 

Kulören till vägg är utvald och kommer bli en härlig matt kalkfärg, taket samt lister blir vitlaserade och golvet är fräscht vitt sedan tidigare. Wiiiieee, vad bra det kommer att bli.

Ska ta lite bilder på detta spektaklet så att ni får följa med på vägen. 

På tal om bilder så har jag nog en hel del bilder från renoveringen av badrummet som gjordes när vi flyttade in här. De har jag inte visat er och ska leta reda på dem så får ni se vilken enorm skillnad det blev. Ska bara städa först så att jag kan ta lite bilder på hur det ser ut i dag.

Domen faller i dag.

Då var vi här. Domedagen. Dagen då jag får svart på vitt vad mitt snedsteg kostat mig på vågen. Nervositeten är stor och jag vet varken ut eller inte om jag ska vara ärlig. Helst av allt skulle jag vilja möta upp coach Anna nu och kliva upp på vågen. För att få det överstökat. Men icke, några timmar till måste jag sitta här på kontoret och våndas. Kanske är det nyttigt. En chans för mig att reflektera över vad jag håller på med. Tvivlen är stora just nu. Huruvida jag ska fortsätta eller inte. Alltså med Viktväktarna. Den kloka sidan inom mig säger att jag ska fortsätta då kroppen mår så otroligt mycket bättre av att leva med sund kost i sunda mängder. Medan den "sockrifierade"(ett ord jag just uppfann) delen av mig själv bara ber mig kasta alla sunda vanor i sjön och låta kakmonstret ta över. För det är ju så gott med socker. Eller?

Kakmonstret vs. Sunda jag

Visst är det gott. 

Absolut.

Men jag vet inte om jag kan påstå att det är gott i de mängderna som kakmonstret påstår att jag ska äta. Allt handlar om balansen men den har jag inte riktigt funnit ännu och jag känner mig ute på lite fel spår som låter kakmonstret tala med så pass stark stämma som den gör. På något sätt så måste jag tysta ner den sidan och få den sunda sidan att dominera. Det är bara så svårt när giftet satt sina klor i kroppen. Det suger all kraft ur mig och det om något borde vara en varningsklocka. 

Nej det är bara att våndas i 8(!!!!) timmar till innan jag får domen.

I dag har jag biktat mig.

Flera gånger under dagen har jag öppnat upp denna sida för att skriva några rader. Men varje gång har det låst sig. I stället valde jag att skicka ett mail till min coach Anna innehållandes min biktning och ett rop på hjälp. Hon har redan läst det. Och gett mig respons om att hon läst det och var glad att jag öppnade mig för henne. Men hon måste finna rätt ord att skriva och bad att få återkomma med ett mer utförligt svar. Hur gulligt är inte det. Att hon verkligen tar sig tid att tänka på det jag skrivit och verkligen vill hjälpa mig på banan igen. Ja, hon är bra underbar den där spralliga "gangsingen". 

I morgon vankas det vägning igen. 

Ångesten är total men jag vet ju läget.

Men även om jag är medveten om hur det ligger till så är besvikelsen så total. Att jag misslyckats återigen. Jag ska åka på mötet även om jag helst vill undvika det men jag måste ställa mig på vågen och se sanningen i vitögat. Det mest effektiva för att komma på banan igen. 

Så jag låter denna kvällen vara som den är. 

En deppig historia.

Och så ska jag ska försöka se det som en nystart i morgon. 

Det är en "ny vecka" med nya poäng och nya friska tag. 

Jag ska inte göra om denna veckans misstag utan verkligen hålla mig strikt till min planering med kosten samt försöka pricka in lite mer motion för att förhoppningsvis rädda upp siffrorna en aning till nästkommande vägning.